Arla: Naivt att tro att våra konkurrenter vill rädda världen

Historiskt sett har Arla Foods haft ett gott hållbarhetsrykte hos det svenska folket. Men under senare år har allt fler börjat uppmärksamma de negativa miljöeffekter som mjölkproduktionen har. Arlas hållbarhetschef Anna-Karin Modin Edman berättar hur företaget arbetar med klimatfrågan och hur hon ser på kritiken från de konkurrenter som producerar alternativ till mjölken.

Modern mjölkproduktion i en "mjölkkarusell". Foto: Gunnar Richter/ Wikimedia Commons

Det är ingen hemlighet att mjölkproduktionen orsakar växthusgaser som metan och koldioxid. Utsläppen kommer delvis från de fordon som används i mjölkproduktionen, men också från mjölkkornas matsmältning. På Arla jobbar man med klimatfråga på flera olika sätt.
– När det gäller gårdarna jobbar vi mycket tillsammans med bönderna för att se hur de kan minska sina utsläpp av växthusgaser och öka sin positiva påverkan genom ekosystemtjänster. På våra mejerier handlar det naturligtvis om energieffektivisering och förnybar energi. I Sverige jobbar vi också mycket med fossilfria transporter. Här har vi kommit väldigt långt, men för hela Arla koncernen så är det fortfarande den största utmaningen, säger Anna-Karin Modin.

Samarbetet med Arlabönderna sker i form av både obligatoriska program och frivilliga aktiviteter.
Vi har ett kvalitetsprogram som heter Arla-gården, och som fungerar på samma sätt i alla länder. Vi ställer krav och om gården inte uppfyller dem så måste de genomföra korrigeringar.

Anna-Karin Modin, hållbarhetschef på Arla.

Arla driver också frivilliga program för de gårdsägare som vill höja ambitionsnivån på hållbarhetsområdet. Genom att använda sig av Arlas verktyg ”klimatkollen” kan mjölkbönderna räkna ut hur mycket växthusgaser deras gård ger upphov till. Bönderna får veta sina styrkor och svagheter, och hur man kan förbättra sin prestanda. Man gör också en benchmark mot sina kollegor i branschen. Från Arlas håll arrangerar man workshops med olika teman där bönderna kan dela med sig av sina erfarenheter och stötta varandra.
– Intresset för klimatkollen har varit stort hos gårdsägarna och hittills har vi gjort cirka 4000 klimatberäkningar, säger Anna-Karin Modin Edman som också berättar att Arla för närvarande kör en särskild sommarkampanj i Sverige. ”Sommarmjölk” innebär att de bönder som vill ha mer betalt för sin mjölk kan delta i kampanjen som innebär att det låter sina kor komma ut och beta minst 25 procent mer under sommaren.

Andra viktiga hållbarhetsfrågor för Arla är djurhälsa och djurvälfärd, hur man kan använda vatten mer effektivt på mejerierna och hur man kan göra förpackningar mer hållbara.
– Vi tittar mycket på förpackningsåtervinning och hur vi kan öka materialåtervinningen av plast och ersätta plasten med förnybara material som papper, eller i alla fall plast av förnybara råvaror, säger Anna-Karin Modin Edman.

Arla Foods har historiskt haft ett gott hållbarhetsrykte hos det svenska folket men de senaste åren har det dykt upp flera företag som producerar alternativ till komjölken och detta, i kombination med ett ökat intresse för vegetariansm och veganism har lett till att fler börjat uppmärksamma de negativa miljöeffekter som mjölkproduktionen har. Men Anna-Karin Modin tycker att det blir överdrivet när folk demoniserar mjölk.
– Det är ju lite naivt att tro att det inte skulle finnas kommersiella intressen bakom de som producerar alternativ till mjölk, som att de företagen är ute efter att rädda världen medan Arla är ute efter att förstöra den.

Även om klimatfrågan är en stor utmaning för mejeriindustrin så finns ett hållbarhetsområde där Arla bidrar på ett positivt sätt: Biologisk mångfald. Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av naturbetesmarkerna och betande djur är avgörande för att hålla landskapet öppet.
– Om man bara fokuserar på klimatet riskerar man att glömma bort biologisk mångfald som ju också är ett miljömål. Enligt Jordbruksverkets siffror har Arla-bönderna mer än 26 000 hektar av de mest biologiskt värdefulla markerna. De är den typen av naturbetesmarker som växer igen i Sverige och där har bland andra WWF och Naturskyddsföreningen uttryckt oro eftersom man anser att det hotar den biologiska mångfalden, säger Anna-Karin Modin Edman.

Nyttan av ekologiskt är en annan fråga som har diskuterats under de senaste åren. Arla är världens största producent av ekologisk mjölk och Anna-Karin Modin Edman följer debatten noggrant.
– Ekologiskt är ju en jätteviktig del av vår företagsstrategi. Det ekologiska har mervärden som går längre när det gäller exempelvis växtnäringscirkulation och djurvälfärd. I regelverket finns tydliga principer som gör att man som konsument kan vara säker att man får ta del av dessa mervärden eftersom det är tredjepartscertifierat. Men samtidigt är vi medvetna om att ekologiskt är långt ifrån perfekt. Också här finns utmaningar och målkonflikter. Det är inte så att ekologiskt är svaret på alla hållbarhetsfrågor. Det måste fortsätta utvecklas precis som jordbruket i övrigt måste fortsätta utvecklas. Men det är synd att debatten är så polariserad, antingen konventionellt eller eko. Båda systemen måste komma vidare och det är viktigt att lära av varandra och hitta smartare sätt att jobba.

Det roligaste med att vara hållbarhetschef på Arla Foods är enligt Anna-Karin Modin Edman att jobbet har så många dimensioner.
– Det är otroligt spännande att det berör hela värdekedjan. Som hållbarhetschef är man länken mellan producent och konsument. Man måste försöka bidra till bättre förståelse för vad konsumenterna förväntar sig, men också vad producenterna kan erbjuda, vad som är rimligt att begära. Sedan är det också kul att man får jobba med väldigt många olika kompetenser och att det är så många internationella samarbeten inom mejeribranschen. Man sitter på konferenser och möten med företag som både är konkurrenter och kunder, och pratar om hur vi gemensamt kan komma vidare och göra det här på ett bra sätt. Det är komplext och man måste samarbeta väldigt mycket.