Universitetet ouppnåelig dröm för flyktingar

Bara 23 procent av barn och ungdomar på flykt får möjlighet till ”secondary education”, ungefär motsvarande vårt högstadium och gymnasium.

Samtidigt som jag skriver den här krönikan förbereder jag min dotters studentmottagning. Den senaste veckan har det hänt både en och två gånger att jag legat vaken på nätterna och gått igenom allt i huvudet. Hur många sittplatser får vi ihop utomhus och inomhus, hur många kilo potatis behövs för färskpotatissallad till alla gäster? Och – hemska tanke – tänk om det blir regn.

Liksom de flesta andra gymnasieelever på upploppet är min dotter ganska trött på att plugga. Nu ska hon jobba, resa och fundera på vilken universitetsutbildning hon så småningom ska välja. För att hon kommer att plugga vidare är närmast en självklarhet för henne, nästan lika självklart som det var att gå gymnasiet.

Annorlunda är det för hennes jämnåriga i flyktingsituationer runt om i världen. De och deras föräldrar har verkligen anledning att ligga vakna och grubbla. Bara 23 procent av barn och ungdomar på flykt får möjlighet till ”secondary education”, ungefär motsvarande vårt högstadium och gymnasium. För alla världens ungdomar är samma siffra 84 procent.

I lägre klasser gäller att 92 procent av världens barn har tillgång till så kallad primary school, men bara 61 procent av flyktingbarnen.

Att läsa vidare på universitets­nivå är en näst intill ouppnåelig dröm om du är flykting. När 37 procent av världens ungdomar studerar på eftergymnasiala utbildningar, får bara 1 procent av flyktingungdomarna samma chans. För dem vars livschanser kanske skulle förbättras allra mest av en universitetsutbildning, är den vägen i princip stängd.

Som vanligt gäller att om en situation är svår, så är den ännu svårare för kvinnor och flickor. Av UNHCR:s rapport ”Hennes tur” framgår att det i Etiopien och Kenya bara går fyra flickor på varje grupp av tio pojkar i secondary school. Samtidigt vet man att familjer där flickor får utbildning har större sannolikhet att förbättra sin sociala och ekonomiska position. Och inte nog med det, forskning visar att varje extra skolår ökar kvinnors inkomst med 20 procent. I länder där tillgång på utbildning är jämställd mellan könen ökar inkomsten per capita med 23 procent.

Perspektiv att hålla i minnet när regn eller sol på studentdagen känns som en avgörande fråga.

Åsa Widell
Generalsekreterare Sverige för UNHCR

asa.widell@sverigeforunhcr.se