Barnkonventionen används för att pressa länder i klimatarbetet

16 barn från olika länder, däribland Greta Thunberg, vänder sig nu till barnkonventionen för att få ett erkännande om att klimatkrisen är en kris för barnens rättigheter.

Foto: Anders Hellberg

”Ni har stulit mina drömmar och min barndom med era tomma ord. Och då är jag ändå en av de lyckligt lottade”, sade Greta Thunberg när hon under måndagen talade inför världens makthavare på FN:s extrainsatta klimattoppmöte i New York.

För 30 år sedan antogs FN:s konvention om barns rättigheter som bland annat säger att barn har rätt att leva och utvecklas såväl fysiskt som psykiskt och socialt. Nu har Greta Thunberg tillsammans med 15 andra barn från olika länder vänt sig till barnkonventionen för att få ett erkännande om att klimatkrisen är en kris för barns rättigheter.

Strax efter Greta Thunbergs tal lämnade barnen in ett klagomål till FN:s barnrättskommitté där de hävdar att fem länder har brutit mot barnkonventionen genom att inte vidta tillräckligt med åtgärder för att stoppa klimatkrisen. Förutom att erkänna att klimatkrisen är en kris för barns rättigheter vill de 16 barnen att barnkommittén ska pressa länderna så att de – tillsammans med andra länder – tvingas vidta åtgärder för att bromsa klimatförändringen.

Barnrättskommittén ansvarar för att övervaka och se till att medlemsländerna gör sitt bästa för att leva upp till barnkonventionen. Kommittén är ingen domstol och därför kan den varken ge några direkta ekonomiska eller juridiska följder. Däremot berättar Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist på Unicef Sverige, att klagomålet kan ses som ett viktigt påtryckningsmedel.
– Det här är en mekanism som finns i FN-systemet. Vad man gör är att man påtalar till barnrättskommittén att det här har den här staten inte gjort. Att de har kränkt barnens rättigheter. Sedan tittar barnrättskommittén på ärendet och ser om det är gjort på rätt sätt formellt. Om det är det tittar de sedan på om staten har brutit mot barnkonventionen. Om barnrättskommittén anser att staten har gjort det så får länderna tillbaka en anmärkning och rekommendationer på hur de ska åtgärda felen, säger Karin Ödquist Drackner till Aktuell Hållbarhet.

De fem länder som pekas ut i klagomålet är Tyskland, Frankrike, Brasilien, Argentina och Turkiet. Anledningen till att just dessa länder har valts ut är att de ingår i den grupp av 44 länder som har antagit ett tillägg till barnkonventionen som gör det möjligt för barn att lämna in egna individuella klagomål. USA är inte anslutet till barnkonventionen medan exempelvis Kina och Sverige inte har skrivit under den del av barnkonventionen som möjliggör för barn att få potentiella överträdanden prövade av barnrättskommittén.
– Sverige har inte anslutit sig till det här protokollet så man kan inte lämna in klagomål på Sverige. Men det är viktigt att komma ihåg att alla länder utom USA har anslutit sig till barnkonventionen och är bundna att följa den, säger Karin Ödquist Drackner.

Det är första gången som ett klagomål kring kopplingen mellan barns rättigheter och klimatförändringen kan komma att prövas av barnrättskommittén. Karin Ödquist Drackner har inte tagit del av klagomålet än och vet därför inte hur det har framställts men hon misstänker att det kan bli så att kommittén ger någon form av rekommendation till staterna om hur de ska förbättra förutsättningarna för barnens rätt till en god utveckling och miljö.
– I så fall kommer barnen kunna använda det som ett påtryckningsmedel som ett av många för att sätta press på länder att förbättra sitt klimatarbete, säger Karin Ödquist Drackner.

Hon påpekar emellertid att en eventuell prövning kan dröja eftersom barnrättskommittén endast träffas 3-4 gånger om året och har många ärenden på sitt bord.