”Begreppet klimatpositiv riskerar att vilseleda”

KLIMATKOMPENSATION Marknadsföring av klimatkompensation för mer än 100 procent av en produkts utsläpp riskerar att vilseleda konsumenter att tro att produkterna är positiva för klimatet, trots höga bruttoutsläpp av växthusgaser, skriver företrädare för Hagainitiativet.

Flera företag har börjat marknadsföra sina produkter som klimatpositiva. Något som kan vara vilseledande, enligt företrädare för Hagainitiativet.

Det finns ett stort gap, mellan vad som enligt vetenskapen krävs för att undvika en klimatkatastrof och hur verkligheten ser ut. Det visas tydligt av den senaste IPCC-rapporten som slår fast att det krävs ”snabba, långtgående och aldrig tidigare skådade förändringar i alla aspekter av samhället” för att klara 1,5-gradersmålet. Därför måste alla aktörer växla upp klimatarbetet. Det krävs nytänkande även hos de företag som tar klimatfrågan på allvar.

Medan forskningen är tydlig med att det krävs både snabba utsläppsminskningar ned mot noll och lösningar för negativa utsläpp (dvs lösningar som tar bort koldioxid ur atmosfären) så är såväl länder som företag inställda på stegvisa minskningar, där fokus är att det vi gör idag skall göras med mindre utsläpp. Detta kommer inte att räcka för att klara Parismålen. Enligt i stort sett alla bedömningar krävs negativa utsläpp, samtidigt som alla aktörer gör sitt yttersta för att ta sina utsläpp ned mot noll.

Begreppet klimatpositivt har fått ett uppsving på sistone och hörs i olika sammanhang, inte minst inom marknadsföring. Det laddas dock med olika betydelse och saknar tydlig definition. Vi ser flera skäl till att begreppet klimatpositivt behöver tydliggöras. Dels är det viktigt att begreppet inte urvattnas och exempelvis konsumenter har rätt att veta vad det innebär att köpa en klimatpositiv vara eller tjänst. Dels behöver vi styrmedel som uppmuntrar klimatpositiva åtgärder och för att premiera rätt saker behöver politiken ha en tydlig definition att arbeta utifrån.

Gemensamt för all användning av begreppet klimatpositivt är att det krävs en minuspost i koldioxidberäkningen. När vi gått igenom hur begreppet används har vi noterat följande typer av minusposter:
1. Negativa utsläpp, dvs att skapa kolsänkor genom exempelvis trädplantering eller CCS-teknik
2. Undvikna utsläpp, dvs att bidra till att någon annan, exempelvis ett företags kunder, minskar sina utsläpp jämfört med om de varit kund hos någon annan
3. Inköpt klimatkompensation

En grundläggande fråga om vad som bör kunna kallas klimatpositivt är alltså om det räcker med undvikna utsläpp, eller om det krävs negativa utsläpp. En annan fråga är om dessa undvikna eller negativa utsläpp ska kunna utgöras av inköpt klimatkompensation. Undvikna utsläpp kan inte bidra till att minska mängden växthusgaser i atmosfären, det kan endast negativa utsläpp göra. Att beräkna undvikna utsläpp är dessutom knepigt och beror i hög grad på vad den som räknar väljer att jämföra med. Här skulle en oberoende part behövas för att säkerställa att påståenden om klimatpositivitet är rimliga.

På senare tid har en rad initiativ tagits för negativa utsläpp, från såväl politiskt håll som från företag. Under sommaren har en statlig utredning tillsatts om hur Sverige ska bli klimatpositivt och Centerpartiet har föreslagit att staten ska satsa upp till tre miljarder kronor på negativa utsläpp. Vi välkomnar dessa initiativ, eftersom de visar på förståelse klimatutmaningens allvar.

Det finns goda skäl till optimism. Den tekniska utvecklingen gör att möjligheterna att leverera smarta, globalt hållbara lösningar aldrig har varit större än idag. Med förnybar energi, eldrivna fordon och nya utsläppssnåla produkter möjliggörs en utsläppssnål eller kanske till och med klimatpositiv livsstil, där konsumenter kan bidra till att minska mängden växthusgaser i atmosfären. Vi är övertygade om att de företag som satsar på sådana lösningar har en enorm marknad framför sig.

En allt vanligare tolkning av begreppet klimatpositivt är att ett företag genom att köpa klimatkompensation för mer än 100 procent av en produkts utsläpp kan marknadsföra produkten som klimatpositiv. Även om vi välkomnar ökad klimatkompensation, så ser vi en risk att detta urvattnar begreppet och vilseleder konsumenter som tror att produkterna de köper är positiva för klimatet, trots höga bruttoutsläpp av växthusgaser.

Vi är också oroliga för en ökad ohållbar konsumtion om den marknadsförs som klimatpositiv. Det kan framstå som bättre för klimatet att flyga till Thailand och överkompensera för utsläppen, än att ta tåget till Mjölby. Det är inte en rimlig logik.

Vi önskar tydliga definitioner om vad som avses med klimatpositivt och ser gärna att forskningen bidrar. Vi ser också behov av svar kring de frågeställningar som vi har lyft kring undvikna och negativa utsläpp, samt kring klimatkompensation:

Räcker det med undvikna utsläpp i värdekedjan för att kallas klimatpositivt eller krävs det negativa utsläpp?

Hur säkerställs additionalitet och att jämförelsepunkter är rimliga vid beräkning av undvikna utsläpp? Behövs en tredjepartsverifiering?

Kan man köpa sig till klimatpositivitet genom att betala för utsläppskompensation?

Vi välkomnar att frågan om klimatpositiva företag gjort sitt inträde i den politiska debatten. Nu måste vi bara förstå vad det är vi pratar om.

Nina Ekelund, Generalsekreterare Hagainitiativet, och Nils Westling, Forskningskoordinator Hagainitiativet