”Bilpooler har potential även om de inte är fulländade i dag”

DEBATT/REPLIK Car2Go:s nedläggning är olycklig av flera skäl, skriver forskare vid Viktoria Swedish ICT och Chalmers Tekniska Högskola.

Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, skriver att det inte finns någon anledning att sörja Car2Go:s nedläggning av bilpooler i Stockholm eftersom bilarna är sunkiga, konkurrerar med kollektivtrafiken samt har en destruktiv betalmodell (Aktuell Hållbarhet 3/10).

Själva anser vi det olyckligt att verksamheten läggs ner av följande skäl.

Gårdagens sunkiga teknik är ett steg i rätt riktning

Bildelningstjänster har ett antal fördelar. En av de mest uppenbara är att om bilarna delas så blir det färre bilar vilket innebär att parkeringsyta frigörs och denna kan användas till bättre saker som att bygga hus, parker, etc. En annan fördel är att de kan driva på teknikutvecklingen mot miljövänligare lösningar eftersom livslängden av bilpoolsbilar är betydligt kortare än för de flesta privatägda bilar. Så det må vara att bilarna av vissa anses som sunkiga, men eftersom bildelningstjänster leder till högre utnyttjande så kommer de snart vara uttjänta och nästa generations bildelningsbilar är rimligen i bättre skick och mer miljövänliga. När det gäller själva utsläppen är det fortfarande en öppen fråga om bildelningstjänster kommer att leda till en minskning. Vi vet för lite om hur de påverkar människors beteende, när och hur långt de reser. Det är därför extra olyckligt att döma ut befintlig verksamhet som försöker etablera sig på kommersiella villkor, speciellt innan effekterna har studerats ordentligt.

Bildelningstjänster skall utformas som ett komplement till kollektivtrafiken

Det är inte rimligt att alla alltid skall åka med traditionell kollektivtrafik. En del människor med viss typ av funktionshinder har svårt att förflytta sig utan bil. Dessutom så kan det vara en bra bit till närmsta hållplats, vilket ibland kan avskräcka till och med den hurtigaste personen av olika skäl, till exempel dåligt väder eller dåliga kläder. Ibland kan det vara så att bagage eller skrymmande föremål skall fraktas, och det kan vara problematiskt att i dessa lägen åka kollektivt. Kollektivtrafiken är bra till mycket, men det är orimligt att tro att vi inte kommer ha behov av kompletterande individuella egna transporter. Bilpooler är ur denna synvinkel bättre än eget ägande av samma skäl som nämns ovan. Vår egen forskning visar att på sträckor där kollektivtrafiken fungerar bra så sker få resor med bilpooler, men det finns flöden av bilpoolsbilar där förbindelserna är sämre. I stället för att rata bilpooler så är det bättre att utforma dem som ett komplement till kollektivtrafiken.

Betalmodellen är varje företags rättighet att utforma

Googlas de bilar med minst påstådda förbrukning så ligger Smart-bilarna i topp (se till exempel artikel i Vi bilägare). Verklig förbrukning kan dock skilja markant men det är orimligt att tro att en liten bil som Smart i verklig drift skall dra som en stor SUV, även om den senare inte är sunkig. Mattias Goldmanns erfarenheter att en Smart drar som en SUV är vi därför högst tveksamma till. Dessutom är det varje företags rättigheter att själva välja hur de vill bedriva sin affär och ta betalt för varorna/tjänsten de levererar så länge de håller sig inom lagens ramar. Det finns en finess för användarna att betala per användning. Genom att göra kostnaderna synliga baserade användningstid (och/eller körsträcka) så minskar man körsträcka och användning av fordon visar studier. Oavsett val av betalmodell så är det viktigt att användaren förstår innebörden i prissättningen så att existerande eller potentiella kunder inte skräms bort, annars riskeras lågt utnyttjande. En kombinerad tids- och körsträcketariff, som taxi har, skulle möjligen kunna vara en ännu bättre lösning?

Jobba med rätt frågeställningar

Det är lätt att dra fel slutsatser och se på ofulländade lösningar som fiende till den bästa lösningen i stället för att föra en konstruktiv dialog hur bra lösningar kan förbättras. Elektrifierade bilpoolsbilar är förstås bättre än fossildrivna varianter, men det förutsätter förstås att de enkelt kan laddas. Fokus bör därmed vara på att till exempel bygga ut laddinfrastrukturen för att möjliggöra att både bilpoolsbilar samt privatägda fordon kan köras på el, som på sikt naturligtvis skall vara förnybar.

Låt även varje person själva få välja vilken mobilitetslösning som passar dem bäst; alla kan inte gå, cykla och åka kollektivt i alla lägen. Bilpooler tillgodoser vissa människors behov bättre och därför skall vi på sikt jobba med att förbättra dessa så långt det går, men det är bättre att vänja folk vid delningsekonomin även om lösningarna i dag inte är perfekta. Beteendeförändringar tar normalt längre tid att genomföra än teknikförändringar så vi borde omfamna goda försök.

Slutligen bör staden och kollektivtrafikhållarna tillsammans med potentiella delningstjänstföretag fundera ut hur lösningarna skall komplettera varandra på bästa sätt. Fokusera på rätt frågeställningar och låt inte det goda bli det bästas fiende.

Docent Stefan Pettersson, Forskningsledare Electromobility, Viktoria Swedish ICT
Dr. Frances Sprei, Forskarassistent Energi och Miljö, Chalmers Tekniska Högskola
Johan Wedlin, Affärsutvecklare, Viktoria Swedish ICT
Dr. Shiva Habibi, Post doc Energi och Miljö, Chalmers Tekniska Högskola
Dr. Cristofer Englund, Forskningsledare Cooperative Systems, Viktoria Swedish ICT

____________

Läs fler debatter på Aktuell Hållbarhet.