Bilutsläpp oroar: ”Mycket allvarligt”

Utsläppskurvan från nya bilar har på senare år planat ut i Sverige och landet är i dag ensamt av sju granskade länder i Europa som uppvisar denna negativa trend.

Den här artikeln publiceras i omvärldsbevakningen Miljöaktuellt Idag den 18 maj.

Det här visar en ny rapport från Nordiska ministerrådets forskningsinstitut Nordregio.

"Det är ur svensk synpunkt mycket allvarligt, och måste återspegla en brist på nationella incitament som gynnar lågemissionsfordon. Brist på besked, otydliga villkor och brist på indikationer om framtida utveckling kan mycket väl förklara den svenska utvecklingen”, skriver rapportförfattarna Jakob Lagercrantz, verksamhetsansvarig för opinionsbildaren 2030-sekretariatet och Mattias Goldmann, vd för den gröna tankesmedjan Fores, som i morgon håller seminarium kring rapporten.

Kartläggningen visar att störst framgång med att minska utsläppen från fordon sker när lagstiftningen är konkret. Omvänt går det långsamt när frivilliga överenskommelser träffas.

Där till spelar bensinpriset en viktig roll, det påverkar körmönstret och valet av köp av bil. Skattebefrielsen i Norge på elbilar har också, visar rapporten, gjort att Norge – som har flest elbilar i världen – tillsammans med Nederländerna är bäst i klassen på att minska utsläppen från fordonstrafiken. Båda dessa länders regeringar skärper kontinuerligt kraven och visar därför "imponerande resultat", enligt studien. Nederländerna har exempelvis, framgår det, lyckats minska fordonsutsläppen med 35 procent på sex år.

Däremot har den svenska supermiljöbilspremien inte nått sådan effekt att det går att skönja i statistiken – ”troligen för att merkostnaden för elbilar bedöms som väsentligt större än subventionen”, heter det i rapporten Nya bilars koldioxidutsläpp – analys marknad för marknad där följande länder studerats: Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Holland och Frankrike ingår i undersökningen.

Fotnot: Riksdagen har satt som mål att den svenska fordonsflottan ska vara oberoende av fossila bränslen år 2030. Både den nuvarande rödgröna regeringen och den tidigare alliansregeringen står bakom det.