Boliden: Arsenikhalterna beror inte på avfallet

Det finns inte något samband mellan de uppmätta arsenikhalterna i urinen hos personer i den chilenska staden Arica och det giftiga våtverksslam som Boliden fraktade dit på 1980-talet. Det hävdar Boliden i den pågående huvudförhandlingen i hovrätten.

Foto Arica: Exrorro/Wikimedia Commons. Foto Klas Nilsson: Boliden

I går var Boliden klara med att lägga fram sina argument i hovrätten i målet där nästan 800 privatpersoner i Chile försöker få skadestånd för hälsoskador från gruvföretagegt. De 800 privatpersonerna anser sig ha fått hälsoskadorna till följd av exponering för det våtverksslam som Boliden exporterade till Chile på 19080-talet. Personerna företräds av tre svenska ombud i kommanditbolaget Arica Victims, eller Aricas offer, som övertagit privatpersonernas skadeståndsanspråk och som överklagat tingsrättens friande dom.

En avgörande fråga i målet är hur domstolen ser på de arsenikhalter som uppmätts i urinen hos personerna. Arica Victims pekar på att Chiles högsta domstol tidigare bedömt betydligt lägre arsenikhalter som en skada än vad tingsrätten gjort. Något som är betydelsefullt eftersom chilensk rätt har tillämpats i målet. Men enligt Boliden har den tidigare chilenska domen inte betydelse i det här fallet.
– Där var bevisningen mer ytlig och då betraktades det som en skada. I det här målet har bevisningen varit mer djupgående. Halter och nivåer varierar över tid och en viss nivå vid ett enskilt tillfälle ger inte en skada per definition, säger Klas Nilsson, Director Group Communications på Boliden, till Aktuell Hållbarhet.

Enligt Klas Nilsson kan de uppmätta arsenikhalterna ha andra förklaringar.
– Det kan vara att man inte druckit vatten eller att man har ätit fisk, skaldjur eller ris. De värden som har uppmätts är inte anmärkningsvärda, säger han.

En annan avgörande fråga i målet är vilket ansvar Boliden har för de händelser som ledde till att avfallet hamnade i öppen dager i ett bostadsområde. Arica Victims pekar bland annat på att Boliden inte har visat upp det avtal som fanns mellan Boliden och det mottagande bolaget Promel. Medan Boliden hävdar att av omkring 500 000 ton avfall som Promel hanterade kom ungefär 20 000 ton från Boliden.
– Hur Promel hanterade det och vilket material som användes till vad är svårt att säga. Men våtverksslammet var grusigt och hårt. Om barn lekt med ett material och hanterat det som lera på det sätt som beskrivs i filmen Blybarnen var det sannolikt ett annat material, säger Klas Nilsson.

Att avtalet inte presenterats förklarar han med att det försvunnit under de senaste 30 åren med bland annat flytt av bolagets huvudkontor till Kanada och tillbaka.

Arica Victims menar att Boliden ville bli av med avfallet innan ny, strängare lagstiftning om transport av avfall infördes. Boliden uppger att man betalade ungefär 10 miljoner kronor till det mottagande chilenska bolaget Promel. Enligt Klas Nilsson hade det varit billigare för bolaget att deponera avfallet.
– Syftet var att materialet skulle upparbetas och ny metall utvinnas. Vi tycker fortfarande att om det finns andra lösningar än deponi så är det bättre. Vi följde den lagstiftning som fanns då och vidtog försiktighetsåtgärder som översteg den branschpraxis som fanns då, säger han.

Boliden är ett rikt, globalt gruvbolag. Under 2017 var rörelseresultatet omkring 9 miljarder kronor.

Den här affären ger Boliden mycket negativ publicitet. Även om ert ansvar kan vara svårt att bevisa är det fattiga människor som anser sig ha fått hälsoskador av ett rikt gruvbolag. Varför betalar ni inte bara?
– Det är mycket bättre att gå till botten med frågeställningar än att leva kvar i konspirationsteorier. Man kan inte ta ansvar för någon annans fel. I det här fallet kan man ifrågasätta ansvaret hos de chilenska myndigheterna som byggde bostäder i ett område som var detaljplanerat som industrimark, och hos Promel som lämnade sin fabrik. Det blir fel om Boliden tar ansvar för saker som ligger långt utanför vår kontroll, säger Klas Nilsson.

Men handlar inte de frågorna om att ni har skeppat avfall till ett land med en mindre sträng miljölagstiftning än Sverige?
– Nej, det tycker jag inte alls. Såvitt jag vet finns det inga tecken på att Chile vid den tiden hade en svagare kontroll än Sverige.

Hovrättens dom kommer tidigast i mars.

Läs mer om Arica-rättegången: 
Miljörättsprofessor: Klart att Boliden visste vad de gjorde