Mattias Goldmann: Bonus malus behöver skärpas direkt

DEBATT: Det är mycket värdefullt att bonus-malus-förslaget äntligen är på plats, men det behöver skärpas direkt! Det skriver Mattias Goldmann, vd för Fores med 2030-sekretariatet.

Alltsedan 2030-sekretariatet bildades, har vi arbetat för en bonus-malus-beskattning av fordon. Det är en viktig framgångsfaktor i andra länder och ett bra sätt att säkerställa att omställningen kan gå snabbt utan att urholka statskassan, eftersom bonusar för de bästa bilarna motsvaras av malus-beskattning för de klimatmässigt sämre. Att vi nu har ett färdigt förslag, därtill klart bättre än utredningen i frågan, är en arbetsseger för många inblandade och betyder att vi fått ett viktigt verktyg på plats för det fortsatta arbetet.

Vi inser förstås att man inte ens med drygt 60 tunga intressenter i ryggen från Bilen, Bränslet och Beteendet kan få igenom allt. Men vi ser ett antal möjligheter till förbättringar som bör kunna få majoritet i den kommande riksdagsbehandlingen:

Höj högsta bonusen. Regeringen föreslår 45 000 kronor i bonus för bilar med nollutsläpp; el- och vätgasbilar. Det är marginellt högre än dagens supermiljöbilspremie, som vi vet är för liten för att ge en riktigt snabb omställning. Eftersom den femåriga fordonsskattebefrielsen enligt förslaget tas bort, är den ökande stimulansen för elbilar efter att systemet införs den 1 juli 2018 i praktiken mycket liten. En höjning till 60 000 kronor vore rimligt; vi bedömer att malus-intäkterna ger utrymme för det och noterar att vissa partier vill ha mer än så.

Gynna förnybart mer. Gasbilar får en premie på 7 500 kronor, vilket är en klart positiv köpsignal, särskilt som skillnaden gentemot en normal dieselbil blir större än så eftersom dieseln samtidigt får en malus-kostnad. Men gasbilarna hamnar bonusmässigt efter laddhybriderna, trots att de klimatmässigt kan vara minst lika bra val. Vi bedömer att en gasbilsbonus på 10 000 kronor skulle ge större skjuts i försäljningen, vilket vore rimligt eftersom regeringen genom Klimatklivet anslagit så mycket pengar till gasmackar och biogasproduktion. Vi beklagar att etanolbilar inte tycks få en bonus, särskilt som också små belopp skulle göra skillnad här – och infrastrukturen är redan utbyggd.

Inför ett tredje malus-steg. Vi beklagar att bonus-malus inte föreslås vara i steg A-G, som konsumenten känner från vitvaror, däck, glödlampor och mycket annat och där många väljer att ta något eller några kliv i rätt riktning. Men på malus-sidan finns i praktiken två steg, eftersom utsläpp mellan 95 och 140 g CO2/km beskattas med 77 kr/g och utsläpp därutöver med 100 kr/g. Ett tredje steg på kanske 150 kr/g för utsläpp över 200 g/km vore rimligt; här finns en flora dyra bilar där man måste ta i rejält för att få ett ändrat beteende – och där det finns intäkter för statskassan som kan finansiera ökad bonus med.

Klargör skärpningarna. I regeringens beslutsförslag står att bonus-malus, som införs 1 juli 2018, ska få kontrollstationer tidigt och återkommande, men inget konkret om vad som då ska ske. Det är inte tillräckligt tydligt för branschen; klargör att första skärpning sker 2020 och att gränserna för bonus, för begynnande malus och för skärpt malus därefter skärps med fem gram vart tredje år.

Definiera miljöbilar. Dagens miljöbilsdefinition innebär att bilen släpper ut max 95 g CO2/km, men viktbaserat så att tunga bilar får släppa ut mer. Därmed kan en bil både vara miljöbil och få malus-straffskatt. Det är förstås orimligt, och definitionen bör skärpas till att motsvara bilar som får bonus. Eftersom statliga myndigheter måste köpa, leasa och långtidshyra miljöbilar, skulle det betyda en rejäl boost för elbilar, laddhybrider och gasbilar.

Sätt fossil-slutåret. År 2030 ska transportsektorns klimatpåverkan ha minskat med 70% jämfört med år 2010 och fordonsflottan ska vara fossiloberoende. Båda dessa mål stöds av sju av riksdagens åtta partier. Därför bör det gå ett enas om att allra senast år 2030 införs ett försäljningsstopp för nya bilar som enbart kan gå på fossila bränslen – vilket för att inte krocka med EU:s fria rörlighet utformas som en mycket hög malus. Förhoppningen är givetvis att förnybara drivmedel och el helt tagit över innan dess, men klimatet räddas inte med förhoppningar utan lagstiftning och ekonomiska styrmedel.

Med förslagen till Bränslebyte och Bonus-Malus har regeringen nu presenterat två viktiga verktyg för att nå transportmålen, baserade på principer som genom miljömålsberedningen är förankrade hos sju partier. I båda fallen går de att skruva på och skärpa, och det arbetet bör vidta redan i riksdagen, innan beslutet fattas.

Mattias Goldmann
VD för tankesmedjan Fores, med 2030-sekretariatet