Bristande forskning försvårar företagens arbete med att förebygga sexuella trakasserier

Brister i forskningen kring sexuella trakasserier försvårar arbetet för HR- och hållbarhetschefer som nu fått en ny viktig fråga på sitt bord.

Efter den senaste tidens medvetengörande av problematiken kring sexuella trakasserier kommer allt mer förebyggande åtgärder samt handlingsplaner att krävas vid arbetsplatser. Hållbarhetschefer och HR-chefer har stort ansvar för området och mycket av arbetet kommer att hamna på deras bord. Hur arbetet ska gå till är dock inte en självklarhet. Det finns brister i forskningen som försvårar.

Genusforskare menar att bristen på forskning inom sexuella trakasserier och kränkande särbehandling på grund av kön försvårar det förebyggande arbetet på arbetsplatserna. Definitionen av begreppen måste kartläggas för att ärenden ska kunna drivas hos Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsmiljödomstolen. Idag stoppas processen upp.

Anneli Häyrén, genusforskare vid Uppsala universitet, har stor erfarenhet av forskning om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling på grund av kön. Hon beskriver vikten av att kunna driva anmälningar vidare.
– Vi måste kunna beskriva vad begreppen innebär, hur det kan se ut och hur det påverkar oss för att det ska gå att anmäla, döma och förebygga. Denna forskning finns inte idag, vilket innebär en stor brist i lagstiftningen, säger Anneli Häyrén.

Sedan Metoo-rörelsens intåg i samhället har debatten om forskning gällande sexuella trakasserier blivit allt mer högljudd. Nu ifrågasätts även om möjligheten till att forska om sexuella trakasserier verkligen ges då projektbidragen dit är få. Anneli Häyrén anser att situationen är allvarlig.
– Det har gått så långt att jag inte längre söker projektbidrag. Det tar så mycket tid att göra ansökningarna och chansen till att få projektbidrag är minimal. Forskning om sexuella trakasserier prioriteras inte inom forskningen och den forskning som finns är inte tillräcklig, säger hon.

Hon skulle vilja se riktade utlysningar från regeringen. Det menar hon skulle sända en tydlig signal från regeringen att ämnet bör prioriteras.

Anneli Häyrén har på grund av den svåra situationen att få projektbidrag valt att söka pengar från andra fonder istället för Vetenskapsrådet. Hon har också genom sin tjänst på Uppsala Universitet möjlighet att utöva en del forskning. Hon menar att det är få som har den möjligheten.
– Vi behöver få tydliga riktlinjer från regeringen och Vetenskapsrådet om att sexuella trakasserier och kränkande särbehandling på grund av kön ska tas på allvar och att mer forskning behövs, säger hon.

Forskningsministern Helene Hellmark Knutsson menar att det finns projektbidrag att söka för sexuella trakasserier och kränkande särbehandling på grund av kön redan idag. Som exempel nämner hon området, hållbart arbetsliv och jämställdhet i samhället. Hon vill uppmana forskare att söka dessa. Dock menar hon att det kan komma att behövas mer. Regeringen har inlett en dialog med Vetenskapsrådet utifrån Metoo-rörelsen. Vetenskapsrådet ska få i uppdrag att se över forskningsläget inom området. Vetenskapsrådet har redan påpekat att det behöver göras en kartläggning av den forskning som sker, i Sverige men även internationellt.

– Vi behöver få ett kvalitativt kunskapsunderlag där vi kan se vilken forskning som redan finns och var det finns kunskapsluckor, säger hon.

Regeringen har möjlighet att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att utlysa forskning inom vissa områden där de ser att det finns behov. Trots det har inga riktade utlysningar gjorts i området, sexuellt våld, sexuell utsatthet, sexuella trakasserier eller liknande under de senaste fem åren enligt Vetenskapsrådet och Forte.

I nuläget menar regeringen att ingen riktad utlysning är aktuell inom området. Regeringen inväntar svar från Vetenskapsrådet. Därefter kan regeringen eller forskningsfinansiärer besluta om en riktad utlysning behöver göras.

Helene Hellmark Knutsson ser forskning och vetenskap som en nödvändig faktor för att kunna bygga ett hållbart arbetsliv och samhälle. Hon menar att kunskap inom området krävs.

Forskningsministern vill poängtera att det finns en viktig princip i att regeringen inte politiskt ska styra vilken forskning som behövs. De har därför valt att rikta forskningen mot de breda samhällsutmaningarna, vilket även berör jämställdhetsfrågor. Hon kan dock se ett behov av att genusfrågor beaktas mer.

På frågan om det idag finns brister i lagstiftningen på grund av svårigheter med att definiera begreppet sexuella trakasserier och kränkande särbehandling på grund av kön, svarar hon:
– Jag kan inte svara på det idag, det är något kunskapsunderlaget från Vetenskapsrådet kommer att kunna visa. Det behövs en förändring och vi behöver få ett slut på tystnadskulturen som har existerat i vårt samhälle.

Fakta
Under de senaste fem åren har inga riktade utlysningar från regeringen gjorts angående sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling på grund av kön.  Vetenskapsrådet och Fortehar gjort en sökning åt Aktuell Hållbarhet angående sökande och beviljade projektbidrag. I sökningen anges sexuellt våld, sexuell utsatthet, sexuella trakasserier eller liknande. Fyra ansökningar inom detta område har beviljats från Vetenskapsrådet och elva från Forte. Dock innefattar en del av dessa ansökningar mer medicinskt eller etnisk forskning. En ansökan om just sexuella trakasserier inkom under denna period men den fick avslag.

Therese Quennerstedt
reporter, Aktuell Hållbarhet