Dags att kavla upp ärmarna

I dag är det klimatdemonstration, den största som hittills hänt. Det som började som Greta Thunbergs ensamma skolstrejk för klimatet utanför riksdagshuset i Stockholm har vuxit till en global opinionsyttring, ungdomar demonstrerar i dag i 1659 städer, i 105 länder utspridda över alla världsdelar.

Målet med demonstrationen är att sätta fokus på den globala uppvärmningen och den sjätte massutrotningen, och få de vuxna, nämligen världens politiker och ledare, att börja behandla klimatkrisen som just en kris och ta ansvar för att lösa den.

Enligt FN:s klimatpanel har mänskligheten troligen ungefär tio år på sig att lösa krisen. Sedan kan klimatförändringarna bli självförstärkande och skena utom mänsklig kontroll. När det händer är det för sent.

Det kan verka oöverstigligt att göra något åt problemen. Men är det verkligen så omöjligt? Eller är det så att vuxna sitter och sover medan världen går under?

Ta vägtrafiken. Den bara ökar och ökar och med den både koldioxidutsläpp och luftföroreningar. Ju fler och snabbare vägar som byggs, desto mer ökar trafiken. Blir det trafikstockning på en väg ska Trafikverket enligt sin instruktion från regeringen i första hand lösa problemen genom att minska efterfrågan på biltrafik, och inte i första hand genom att bredda vägen. Det kan vara både billigare och bättre för klimatet att istället öka turtätheten på järnvägen eller skapa en bussfil. Det är med de glasögonen Trafikverket ska planera trafikinfrastrukturen enligt regeringen. Men enligt en rapport från Riksrevisionen som kom i höstas har Trafikverket struntat i det  – i 21 år!

Ett annat exempel, från veckans nyhetsflöde. Exemplet är inte lika flagrant, men visar ändå att de vuxna behöver vakna. Allt fler kommuner har börjat jobba med FN:s Agenda 2030, med sina 17 mål och ännu fler delmål, på klimatområdet bland annat att integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering. Målen ska vara uppnådda 2030, om elva år alltså. Det är lite bråttom kan man säga. Enligt en ny rapport från revisionsbolaget PvC är kommunerna ganska bra på att till exempel utbilda och planera för Agenda 2030, 70 procent av 106 tillfrågade kommuner säger att de gör det. Men effekten i verkligheten? Endast 23 procent har utvecklat planer för hur de ska hantera de hållbarhetsrisker som de identifierat. Hälften av kommunerna vet inte ens vilka hållbarhetsfrågor som är viktigast för dem att jobba med för att de globala målen ska nås.

Sverige lyfts ofta fram som ett föredöme i hållbarhetsfrågor. Men det är dags även för svenska vuxna att kavla upp ärmarna, innan det är för sent.

Pernilla Strid
redaktör, Aktuell Hållbarhet