”Dags att sätta klimatsäkerhet i centrum”

KLIMATFÖRÄNDRING Genom det nystartade Stockholm Climate Security Hub ska Sverige bidra till att öka klimatsäkerheten i världen, skriver företrädare för fem forskningsinstitutioner.

Efter sommarens höga temperaturer runt om i världen satsar Sverige på klimatsäkerhet. Foto: Mostphotos

De senaste månadernas extrema väderhändelser runt om i världen har ytterligare lyft klimatfrågan på den politiska agendan. De klimatrelaterade kriser länder som USA, Japan, Sverige, Vietnam och Indien fått uppleva är en tydlig signal på hur den globala uppvärmningen kommer att drabba människor världen över. Det är också tydligt att dessa kriser slår särskilt hårt mot redan sårbara och svaga.

I dag under Världsvattenveckan lanseras ett internationellt unikt initiativ för att bistå Sverige och andra länder med kunskap för att hantera de risker klimatförändringen innebär för mänsklig säkerhet, fred och hållbar utveckling. Den svenska regeringen stöttar med finansiering. The Stockholm Climate Security Hub ska kombinera kompetensen från fyra svenska forskningsinstitut med världsrenommé inom sina respektive områden: Stockholm Environment Institute (SEI), Stockholm International Water Institute (SIWI), SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) och Stockholm Resilience Center (SRC). I det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Mistra Geopolitics har forskare redan påbörjat ansatsen att kombinera forskning om klimat, hållbar utveckling och geopolitik.

Under flera decennier har klimatdebatten fokuserat på hur man kan minska utsläppen av växthusgaser. Havsnivåhöjning, förlust av biologisk mångfald, färskvattenbrist, torka, översvämningar, och extrema väderhändelser kommer att sätta stor press på infrastruktur, jord- och skogsbruk, hälsosystem och politiska institutioner över hela världen. Även Sverige påverkas såväl direkt som indirekt av klimatförändringarna.

Till detta tillkommer frågan om säkerhet. Att extrema väderhändelser leder till humanitära kriser och katastrofer är tydligt, men extremväderhändelser innebär också att grundläggande samhällsfunktioner utmanas. Ett exempel är när skogsbränderna i Ryssland år 2010 ledde till ryskt exportstopp av vete vilket bidrog till plötsliga ökningar av matpriser globalt.

Den tredje kategorin risker utgörs av väpnade konflikter. Försämrade tillgångar till naturresurser spelar en viktig roll i många, framförallt, lokala konflikter, vilket innebär att klimatförändringen indirekt driver på, och förstärker dessa. Dessutom kan lokala konflikter vara länkade till andra, större väpnade konflikter. Konflikterna i Lake Chad-regionen i Västra Afrika är ett exempel på detta.

The Stockholm Climate Security Hub har som ambition att stödja beslutsfattare i politiska organ, myndigheter, näringsliv och organisationer med bästa möjliga kunskap. Detta kan ske genom att sammanfatta forskning på ett relevant och kortfattat sätt, eller analysera specifika frågeställningar och bidra med konsekvensanalyser av olika beslutsalternativ. En viktig del handlar om att fokusera bortom kriserna och att angripa grundorsaker. Det räcker inte med att hantera symptomen. Endast ett förebyggande arbete kan främja mänsklig säkerhet, fred och hållbar utveckling.

Det är bra att klimatfrågan har blivit en del av valrörelsen. Men samtliga politiska partier bör också inse att de omfattande säkerhetsriskerna förknippade med klimatförändringarna kräver en genuin och bred parlamentarisk samsyn, och förpliktigar till en tidshorisont som spänner långt bortom valet i september. Grunden till denna finns i det av riksdagen antagna klimatpolitiska ramverket, men säkerhetsutmaningarna kräver ökad politisk prioritet, och måste skyndsamt införlivas i svensk politik och i svenskt klimatarbete nationellt och internationellt.

Sverige har genom sin plats i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 och sitt höga internationella anseende blivit en röst globalt för behovet av att, baserat på bästa möjliga kunskap, ta klimatsäkerhetsriskerna på allvar. Det är centralt att nästa regering – oavsett konstellation – förvaltar och vidareutvecklar detta arbete på allvar.

Victor Galaz, stf. Föreståndare, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, Malin Mobjörk, forskningschef klimat och risk, Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), Karl Hallding, forskningsledare, Stockholm Environment Institute (SEI), Maria Vink, avdelningsdirektör, Stockholm International Water Institute (SIWI), Björn-Ola Linnér, professor SEI/LiU och programchef för Mistra Geopolitics