Dålig luft inte längre ett storstadsproblem – här är städerna med mest partiklar

Förra året hade 30 städer runtom i Sverige inte frisk luft med avseende på halten partiklar.

Visby och Sundsvall hade högst genomsnittliga halter av så kallade stora partiklar, PM10, förra året. Foto: Björn Falkevik (t v), Sendelbach, båda från Wikimedia commons.

Längtar du efter att andas frisk norrlandsluft? Eller efter att njuta av ren havsluft på Gotland? Då är du kvar i gamla föreställningar. Enlig en ny rapport är dålig luft är inte längre ett storstadsproblem – den högsta medelnivån av partiklar uppmättes förra året på mätstationer i Sundsvall och Visby.

Däremot är du inte ensam om att längta efter frisk luft. Enligt rapporten ”Problemet med partiklar” som nyligen lanserats av Ramböll, internationellt konsultbolag inom samhällsbyggnad, är det inte alls ovanligt att göra det i Sverige i dag. Enligt rapporten visar ny forskning att luftkvaliteten påverkar välmåendet hos ”den tysta massan” i urbana miljöer, alltså de som inte har kontakt med sjukvården.

Samtidigt gör luften verkligen oss sjuka. 7 600 personer i Sverige beräknas dö i förtid på grund av luftföroreningar, samtidigt uppskattas de samhällsekonomiska kostnaderna uppgå till cirka 56 miljarder svenska kronor per år, enligt rapporten.

Förorenad luft innehåller många hälsofarliga ämnen men partiklar anses vara värst.
”Av alla luftföroreningar i stadsluften är partiklarna den som har starkast koppling till negativa hälsoeffekter. Partiklarna kan genom inandning transporteras i kroppen och påverka såväl andningsorganen som andra organ. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa. De orsakar t.ex. astma och försämrad lungutveckling hos barn”, skriver Naturvårdsverket, som citeras i rapporten.

Likt klimatmålet har den positiva utvecklingen för partiklar i luften vänt. De så kallade stora partiklarna, med en diameter på 10 mikrometer, har minskat med 40 procent sedan 1990, men sedan 2014 har kurvan planat ut och halten snarare ökat något. Den största utsläppskällan är transporter, närmare bestämt avgaser, vägar, däck och bromsar.

Under 2018 var det totalt 30 städer i landet som inte hade frisk luft, enligt definitionen för partiklar i miljökvalitetsmålet Frisk luft. Riktvärdet är satt med hänsyn till känsliga grupper.

Enligt Ramboll krävs det nu åtgärder från landets kommuner för att komma till rätta med den dåliga luften.
”Landets kommuner behöver jobba mer med luftkvalitet. Utsläppskällor behöver identifieras, analyseras och åtgärdas och luftkvalitet i högre grad beaktas i den långsiktiga planeringen av stadsmiljöer”, skriver Ramboll i rapporten.

Förtätning av städer en anses av konsultbolaget vara en särskild utmaning eftersom städerna blir mer kompakta, husen högre och luften därmed mer stillastående samtidigt som vi rör oss på en mer begränsad yta.

Här är städerna som inte hade frisk luft under 2018:
Alvesta, Borås, Burlöv, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlskrona, Karlstad, Kil, Landskrona, Ljungby, Luleå, Lund, Malmö, Olofström, Piteå, Skellefteå, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Trelleborg, Visby, Västerås, Växjö, Umeå, Uppsala och Örnsköldsvik.