Därför blir det svårt för Stefan Löfven att säga ja till Vattenfalls brunkolsförsäljning

Tidigare löften om att Sverige ska klara de 16 miljökvalitetsmålen kan sätta käppar i hjulet. 

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Inom några veckor kommer regeringen att fatta ett slutgiltigt beslut om huruvida de tjeckiska bolagen EPH och dess finansiella partner PPF Investments ska få ta över Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet. Hittills har affären kritiserats främst utifrån vilka klimateffekter en sådan försäljning skulle ge, inte minst på grund av att EPH gjort klart att man hoppas på en ”renässans” för kolkraften.

Men det finns andra negativa effekter än ökade växthusgasutsläpp från de tyska kolkraftverken som skulle kunna uppstå vid en försäljning. Och det i sin tur skulle kunna innebära att det blir svårare att nå flera utav de 16 svenska miljömål som riksdagen beslutat om.

Det menar i alla fall en av regeringens egna expertmyndigheter på miljöområdet.

 

Efter att Stefan Löfven tillträdde som partiledare för Socialdemokraterna kritiserade han flera gånger Alliansregeringen för att det gick så dåligt med arbetet att nå de svenska miljömålen. Exempelvis sa han i sitt installationstal 2013:

‘- I dag halkar Sverige efter. Det är inte likt oss. Ambitionerna sänks, drivkrafterna tas bort, 14 av 16 miljömål uppnås inte.

När Stefan Löfven valts till statsminister återkom han ofta till miljömålen. I regeringsförklaringen 2014 (pdf) slog Stefan Löfven fast: att ”de nationella miljömålen ska klaras”, och i regeringsförklaringen 2015 (pdf) sa han:

– Sverige ska gå före på miljöområdet. Planetens gränser ska respekteras. Miljömålen ska nås. Biologisk mångfald, en giftfri vardag och god havsmiljö är prioriterade.

 

När det gäller Vattenfalls nuvarande planer på att sälja hela sin brunkolsverksamhet i Tyskland så har diskussionen främst kretsat kring koldioxidutsläppen, vilket har koppling till framför allt ett av de de 16 svenska miljömålen, Begränsad klimatpåverkan.

Naturvårdsverket, som är ansvarig myndighet för målet, vill inte kommentera Vattenfallärendet specifikt. Men myndigheten skriver i ett mejl till Aktuell Hållbarhet:

”Generellt sett är det viktigt att politiken i stort utformas så att vi når klimatmålen. Vi vet att användningen av fossila bränslen, nationellt och globalt, måste minska kraftigt.”

Samtidigt hänvisar Naturvårdsverket till EU:s handelssystem med utsläppsrätter, som innebär ett sorts tak för EU:s totala utsläpp från anläggningar inom industri och energiproduktion.

Även regeringen, med avgående klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) i spetsen, har påpekat att det är EU:s utsläppshandelssystem som är det viktiga i sammanhanget, nu senast i en intervju med Dagens industri i veckan då hon sa:

– Som klimatminister så har jag aldrig sett ägaren av en kolgruva som den viktigaste frågan för klimatpolitiken. Utan det är utsläppen från gruvan, och de sätts i dag i regler i EU för utsläppshandeln och det är där jag har lagt mitt krut.

Hänvisningen till EU:s utsläppshandelssystem, ETS, har samtidigt fått hård kritik från flera håll, bland annat från Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, som Åsa Romson själv valt in till regeringens Vetenskapliga råd för hållbar utveckling.

I en debattartikel i Svenska dagbladet häromveckan skrev Johan Rockström:

”ETS har i princip kollapsat (priset på utsläppen är löjligt låga < 10 Euro/ton CO2), vilket inte enbart beror på att politiker utfärdat för stora volymer utsläppsrätter, utan även på att utsläppen i EU minskar. Varför? För att teknologi och ekonomi gör det mera lönsamt att övergå till förnybar energi. Det innebär att om Vattenfall skapar ett ytterligare överskott (genom att inte utnyttja sina 60 miljoner ton CO2-rättigheter inom EU ETS) behöver det inte alls innebära att utsläppen poppar upp någon annanstans. Tvärtom. Det är snarare så att outnyttjade utsläppsrätter kvarstår som outnyttjade.”

 

Samtidigt är det fler miljömål än bara Begränsad klimatpåverkan som i dag påverkas av Vattenfalls kolkraftverk i Tyskland. Bland annat målen Levande sjöar och vattendrag, samt Hav i balans.

Inte heller Havs- och vattenmyndigheten, som ansvarar för dessa två mål, vill kommentera Vattenfallärendet specifikt. Men i ett mejl till Aktuell Hållbarhet skriver myndigheten:

”Rent allmänt kan man dock konstatera att brunkol är miljömässigt problematiskt med betydande utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och metaller som kadmium och kvicksilver. Mot bakgrund av de problem vi i dag har när det gäller försurning av sjöar och vattendrag, havsförsurning och kvicksilver i mark och vatten  finns det ett generellt behov av att minska påverkan varför det vore fördelaktigt att fasa ut brunkol för att ersätta det med något mer miljövänligt alternativ.”

 

Regeringen kommer inom några veckor att fatta ett slutgiltigt beslut om huruvida de tjeckiska bolagen EPH och dess finansiella partner PPF Investments ska få ta över Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet. Något lätt beslut lär det inte bli. Stefan Löfven har i två regeringsförklaringar gjort klart att de svenska miljömålen ska nås. Nu ska han dessutom göra upp med Isabella Lövin, som i helgen valdes till nytt språkrör för Miljöpartiet. Det var Isabella Lövins engagemang för de marina miljöerna som resulterade i boken Tyst hav år 2007, något som förde henne in i partipolitiken och i EU-parlamentet 2009. Som en av de mest hyllade EU-parlamentarikerna siktade Isabella Lövin på omval 2014. Hon gick då till val med löftet (pdf) att arbeta för att användningen av kol som bränsle i kraftverk förbjuds inom hela EU från år 2030, och att investeringar i nya kolkraftverk förbjuds från år 2017, det vill säga nästa år.