”Därför bör Sverige inte backa om hållbarhetsredovisning”

HÅLLBARHETSREDOVISNING Företag som har lobbat för att vingklippa den obligatoriska hållbarhetsredovisningen borde i stället satsa på att få så ut mycket affärsnytta som möjligt av sitt hållbarhetsarbete, skriver hållbarhetskonsulterna Anders Wennerstrand och Hanna Berheim Brudin.

Kritikerna av obligatorisk hållbarhetsredovisning för företag med 250 anställda missar helt de värden som rapporteringen skapar för företagen, skriver Anders Wennerstrand och Hanna Berheim Brudin Foto: Westander

Från och med verksamhetsåret 2017 måste stora svenska företag redovisa hur de arbetar med miljö, sociala frågor, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och antikorruption. Under året har vi därför sett allt fler hållbarhetsrapporter från företag som inte tidigare gjort några. Men fortfarande finns det kritiker som verkar för att vingklippa lagkravet.

Den obligatoriska hållbarhetsredovisningen har sin bakgrund i ett EU-direktiv. Men i Sverige går kravet något längre: Ett av kriterierna för att omfattas är att företaget har minst 250 anställda. I vintras uppmanade allianspartierna i civilutskottet, med stöd av Sverigedemokraterna, den dåvarande regeringen att höja gränsen till 500 anställda i linje med EU:s minimikrav. Det skulle innebära att bara ett hundratal svenska företag skulle omfattas, jämfört med runt 1 600 i dag. Enligt Aktuell Hållbarhet står allianspartierna fortfarande fast vid kravet.

Men detta har svagt stöd bland de nya riksdagsledamöterna. Bara var åttonde ledamot, 12 procent, svarar att de vill att färre företag ska omfattas av den obligatoriska hållbarhetsredovisningen. Samtidigt svarar mer än var tredje, 36 procent, tvärtom att fler företag bör omfattas. Det framgår av en undersökning som vi på Westander har genomfört bland ledamöterna i den nya riksdagen. Det är alltså tre gånger fler ledamöter som vill skärpa lagen än som vill vattna ur den.

Huvudargumentet från majoriteten i det gamla civilutskottet var att Sverige inte ska ställa högre krav på sina företag än EU-direktivet kräver. De hävdade att det skadar företagens konkurrenskraft gentemot resten av EU. Men den farhågan avfärdas av såväl experter som redovisande företag i en färsk granskning som Aktuell Hållbarhet gjort. Tvärtom har lagkravet knappt inneburit något extra arbete.

Kritikerna missar samtidigt helt de värden som rapporteringen skapar för företaget. I dag har allt fler företag sett den stora affärsnyttan med att ställa om till en mer hållbar verksamhet. Att vilja ta hand om planet och människor är i dag ett strategiskt val för företagsledare som vill nå bättre lönsamhet. När Electrolux förra hösten fick pris för årets bästa hållbarhetsredovisning var motiveringen att rapporten effektivt visade hur koncernens hållbarhetsprioriteringar leder till såväl affärsnytta som samhällsnytta.

Hållbarhetsredovisningen är här för att stanna. För de allra flesta stora företag – både i Sverige och globalt – är det redan självklart att arbeta med hållbarhet, sammanfatta arbetet i en rapport och kommunicera brett kring det. Det finns många goda skäl: Det stärker varumärket, inspirerar andra och driver hållbarhetsarbetet framåt. Även bland små och medelstora svenska företag är det nu en majoritet som arbetar med hållbarhetsfrågor, visade nyligen en rapport från Tillväxtverket.

Det finns numera gott om forskning som visar att hållbarhet och lönsamhet går hand i hand. Det börjar helt enkelt bli svårt att tänka sig ett stort, framgångsrikt företag som inte sätter mål för hållbarhetsarbetet, följer upp målen och berättar om åtgärderna. Där bakåtsträvare ser hållbarhetsredovisningen som en administrativ börda ser allt fler moderna företagsledare en lönsam arbetsmetod.

Rapporteringen blir då ett verktyg för att förverkliga strategin, knyta hållbarhetsarbetet till affären, sätta mätbara mål samt blottlägga brister och utmaningar. På så sätt kan den sätta i gång såväl interna som externa processer som bidrar till att skapa ett mer framgångsrikt företag.

En hållbarhetsredovisning ger också värdefullt stoff till företagets kommunikation under hela året. Detta innebär omedelbar affärsnytta, eftersom undersökningar bland såväl konsumenter som investerare visar att hållbarhet blir allt viktigare för hur vi bedömer olika varumärken. Lägg till detta att möjligheten att bidra till ett bättre samhälle är tre gånger viktigare än lönen när vi väljer arbetsgivare, enligt arbetslivspanelen Manpower Work Life. Företag som inte hänger med i utvecklingen får alltså allt svårare att rekrytera talanger.

De företag som har lobbat för att vingklippa lagen om hållbarhetsredovisning borde i stället koncentrera sig på att få ut så mycket affärsnytta som möjligt av sitt hållbarhetsarbete. Sverige har alla möjligheter att bli en global ledare inom hållbart företagande. Att vi går före och presterar bättre än andra europeiska länder är bara bra. På så sätt kan svenska företag vinna konkurrensfördelar, uppfattas som mer attraktiva och i slutänden bli mer lönsamma.

Anders Wennerstrand, seniorkonsult Westander Hållbarhet, och Hanna Berheim Brudin,
affärsområdeschef Westander Hållbarhet