Därför ger nya vitvaror ingen besparing

Löftena var ljusa och braskande. Energiförbrukningen skulle minskas med "intelligenta motorer" i hushållsapparater. Energiklassningar visslar runt öronen på vitvaruköparen. Men spelar det någon roll om apparaten gått sönder innan du fått valuta för pengarna?

Tvättmaskiner skulle tvätta effektivare med varvtalsreglering på motorn och kylskåpet kunde byggas med mindre, effektivare kompressorer. Induktionsspisen, den nya typen av spis som värmer kastrullerna med virvelströmseffekten, skulle också öka effektiviteten och spara på strömmen.

Den tekniken är numera vardagsmat bland vitvarorna, men infriades verkligen löftena? Ja och nej. Visst drar ett modernt kylskåp med frekvensomriktare mindre energi totalt sett. En induktionsspis får upp temperaturen på stekpannan med en farlig fart, så visst utnyttjas energin bättre.


Här är det lilla kretskort som sitter under hällen i moderna spisar med glashäll. Det indikerar vilka plattor som fortfarande är varma. Men det går sönder ganska ofta.

Det duger föga om elektronikenheterna som driver allt detta går sönder så ofta så att det kostar mer att byta dem än den energivinst man eventuellt kunde förväntat sig. Ja, mycket mer, eftersom elektronikenheterna är skamligt dyra och elektricitet är billig i sammanhanget. Och om reparationen av en helektronisk apparat kostar mer än att köpa en ny apparat med traditionell teknik, vad väljer kunden sannolikt? Svaret var förvånande.

Vi tog en tur till de som får se baksidan av den nya sköna världen, de som får grotta inuti våra trasiga spisar och kylskåp när de gett upp andan i de nya blanka, rostfria designköken. Följ med till Ansells Hushållsmaskiner i Björknäs i Nacka, där de har den sanna, tråkiga driftsstatistiken. En verkstad full med vitvaror, som tvättmaskiner, torktumlare, spisar, diskmaskiner, kylar, frysar och ett reservdelslager fullt med både nya och gamla komponenter, men kanske framför allt teknikern Lars, en man med fingertoppskänsla som sett det mesta i ny och gammal teknik.

– Du är inte särskilt glad över de nya elektroniska apparaterna?

– Problemet är att det bara blir utbyten av kretskort hela tiden. Förr kunde man få byta en mekanisk grej som inte kostade så mycket. Numera blir det mycket dyrare för kunden. Moderna kylskåp har ingen termostat utan ett kretskort och ett antal sensorer. Istället för att byta en termostat så får man byta kretskort och givare. Ibland åker kompressorerna med av bara farten fört att de står på hela tiden. Jag har trasiga skåp inne här från 2005 och 2007 med elektronikfel. Det är inga gamla grejor. Elektronikmodulerna har inte blivit direkt dyrare med åren, utan istället skrotar folk sina apparater när de får höra priset på en reparation. Och det är inte heller bra för miljön.

– Om nu kunden får höra att den här reparationen kommer att kosta ett antal tusen kronor, men en ny, traditionell spis kostar 5.000 kronor, vad väljer kunden då?

– Många väljer bara design. Det ska vara estetiskt tilltalande. Borstat rostfritt och liknande. Själv skulle jag bara välja apparater som var tio år gamla, säger Lars och knackar på ett helt traditionellt kylskåp. Det här kommer ju att hålla i tio år till. Däremot är det ytterst få nya grejor som går i tio år.

Tre generationer spisplattor. Överst en platta, eller snarare spole, till en induktionsugn. Den går ju sällan sönder, utan det är drivelektroniken som går. Nederst till vänster en gammal hederlig platta i gjutjärn. Inte särskilt hightech, men den håller. Till höger en strålvärmare för spisar med glashäll. Strålvärmaren är fortfarande av en tämligen pålitlig typ eftersom den har mekanisk termostat (den gulbruna lådan) och såvida själva spisen inte har en massa elektroniskt tingeltangel kan den hålla länge. Problemet med spisar med glashäll är snarare att överkokad mat bränner fast i glaset och inte går att få bort senare, inte ens med rakblad, eller att glaset fått repor av slarvig användning.

– Paradexemplet verkar vara de nya induktionsspisarna som inte alls håller särskilt länge, frågar vi.

– Det är enormt mycket elektronikfel på dem. Alla hällar vi har fått in [för reparation] har varit behäftade med elektronikfel. Anledningen har jag ingen aning om, men jag antar att det beror på strömavbrott eller blixtnedslag. Det är nästan omöjligt att felsöka dem om man inte direkt kan se att det är svartbränt någonstans. Regelmässigt byter man hela kretskortet för 3500 kronor, och inklusive jobbet blir det 4-5000 kronor.

– Är det skillnad på till exempel Electrolux-apparater tillverkade i olika länder?

– Jag tar ju hellre in en kyl och frys tillverkad i Sverige, för den har två kompressorer. Är den gjord någon annstans är det bara en kompressor. Den blir billigare så.

Ett problem med moderna kylskåp är att drivelektroniken till kompressorn går sönder och kompressorn står på med full effekt hela tiden. Den är inte gjord för det, utan går sönder efter ett tag. Resultatet är att man får byta både elektronikkort och kompressor och det kan bli lika dyrt som att köpa ett rekonditionerat skåp (utan elektronik). Det andra problemet är att temperatursensorerna går sönder. Sådana får Lars byta väldigt många. Han har en stor låda full. Den gamla typen av mekanisk termostat, där temperaturreglage och termostat var en enda elektromekanisk enhet höll nästan i evighet. En sådan ligger ovanpå elektronikenheten (pilen).

Att reparera eller inte reparera, det är frågan


Reservdelsmaskiner. Alla de här nyinkomna, trasiga maskinerna är av tämligen sent datum, 2007, 2008 och så vidare och har något elektroniskt fel som inte kan åtgärdas enkelt. Priset på kretskorten har gjort reparationen för dyr. Lars har dem i stort sett som reservdelslager för mekanikdelar, som luckor, handtag, motorer och omkopplare.

– Hur reparerar man en traditionell spis?

– Man lyfter i princip på hällen och tittar var det smäller. Smäller det när man stoppar i kontakten är felet där strömmen kommer in. Den landar i en brytare och är den inte påslagen, så byter man brytaren. Annars är det en platta eller ett ugnselement. Det är inte så många fel på de gamla apparaterna. De verkar kunna leva närapå hur länge som helst. Men byta en platta är ingen jättekostnad.

Felsökning i en traditionell spis är ganska rakt på sak. En van vitvarutekniker ordnar det på en halvtimme och det blir rätt varenda gång.

– Hur reparerar man en modern elektronisk spis?

– Tja… He he… Man måste försöka se var felet är. Först och främst letar man efter något som är bränt. Man kan mäta sig fram med AVO-meter för att se om det finns spänning till plattorna, men det går inte på något lätt sätt i en induktionsspis.

Här är en modern spis med glashällen uppfälld. Plattorna (de runda burkarna) har mekaniska termostater (de påsatta vita boxarna) och bör hålla ganska länge och detsamma gäller strömställarna, men pilen visar den enorma kabelstam som går ned till styrelektroniken bakpå spisen. Det är den Lars oroar sig för. Den ser ut som på nästa bild.


Styrutrustning för spisar med glashäll och strålelement.

Det stora problemet tycks alltså vara att elektroniken i induktionsspisar inte är tillräckligt driftsäker. Många gånger går sådana spisar sönder vid åskväder, men i de flesta fall går det inte att konstatera varför de gått sönder. Om man inte känner till felmekanismen är felen i princip slumpmässiga. Felen tycks ha samband med ledningsbundna eller strålade störningar, och även om apparaterna är konstruerade så de klarar EUs EMC-direktiv, så innefattar detta inte åsknedslag någonstans på kraftledningen.

Att felsöka ett switchaggregat eller annat avancerat återkopplat elektroniskt system är i princip ogörligt för den vanlige hushållsteknikern. Det som är trasigt syns inte. Felsökning kräver närmast civilingenjörskunskaper och åtminstone ett snabbt oscilloskop.

En sk öppen spis. Det här är normal reparationsmiljö för en vitvarutekniker. En skruvmejsel och AVO-meter är det som gäller, plus ett par kvicka ögon som ser alla gnistor. En typisk vitvaruverkstad har inga oscilloskop och vidhängande civilingenjörer.

Tvättmaskiner har sina problem


– Hur länge håller en tvättmaskin med vanlig kollektormotor?

– I en barnfamilj håller kolen normalt 4 år, och för en barnlös familj cirka 8 år. Men tendensen med nya maskiner [med frekvensomriktare] är att de inte alls håller lika länge som förut. Det blir mer och mer elkomponentbyten. Alltihop sitter på ett kretskort idag. En som inte är civilingenjör kan inte felsöka ett sådant kretskort. Det allra billigaste kretskortet för tvättmaskiner kan kosta en tusenlapp, men många andra kan gå på uppåt 2000. Inklusive arbetet blir det 3000 kronor.

Tvättmaskinspumpar går numera sönder på grund av överbelastning. Pumpen till vänster är en gammaldags hederlig pump med 80 watts motor. Motorn är i gjutgods och har kylfläkt på axeln. De moderna pumparna till höger gör samma tjänst men är bara på 30 watt. De är i det närmaste helt i plast. Anledningen till att man dragit ned effekten är att tillverkarna jagar varenda watt för att få bra energiklassning. Å andra sidan förslits materielen mycket fortare. Pumpen till vänster går som en stridsvagn och det sällan man behöver byta sådana, medan den till höger är ett ständigt utbytesobjekt. Märkligt nog har energiförbrukningen för tvättmaskiner legat på ungefär samma värden de senaste tio åren. Det som minskat är vattenmängden. Nästan alla maskiner får A-klassmärkning idag.

– Och då tittar vi oss omkring i din butik och hittar rekonditionerade tvättmaskiner med garanti, för 3000 kronor.

– Det är vårt sätt att försöka minska sopberget och göra en hacka samtidigt.

Elektronikmodulen till en tvättmaskin av märke Bosch. Den består av ett kretskort och en display inuti en plastlåda, och visserligen kan man öppna lådan, men Lars skulle aldrig försöka. Man kommer ingenstans med AVO-meter.

Livslängdsjämförelser


Hur mycket ström får man för prisskillnaden? Hur länge måste apparaten gå för att tjäna in skillnaden?

Som exempel har vi valt spisar från OnOff. En Electrolux-spis med helt vanliga gjutjärnsplattor kostar från 5.000 kronor och uppåt. Det är gammaldags klånk-bånk-teknik, men den innehåller inte en enda halvledare. I andra änden av skalan finns det allra senaste, en Bosch-spis med induktionshäll, där den billigaste varianten kostar cirka 15.000 kronor. Prisskillnaden är alltså 10.000 kronor. El kan man få för 80 öre/kWh inklusive nätavgift och skatt.

Prisskillnaden ger oss 12.500 kWh. Antar man att spisen drar 4 kW under normal matlagning och att man håller på två timmar per dag (8 kWh) kan man alltså använda den billigare spisen 3.125 dagar, eller 8,5 år för denna prisskillnad. Det vill alltså till att den dyrare induktionsspisen håller i 8,5 år för att man ska få Return On Investment. Lars skakar bara på huvudet åt detta.