Därför kastar vi 20 ton guld varje år

Ädelmetaller till ett värde av hundratals miljoner euro hamnar på skroten varje år. Forskare hoppas att en ny internationell databas ska bidra till en lösning.

Varje år hamnar 20 ton guld till ett värde av hundratals miljoner euro på Europas bilkyrkogårdar. Anledningen? Den värdefulla metallen är för utspridd och i för små mängder för att återvinnas på ett kostnads- och tidseffektivt sätt. I en ny bil finnas blott något gram guld fördelat över flera tiotals komponenter. Det visar en ny studie från Chalmers tekniska högskola där forskaren Maria Ljunggren Söderman även visar på ett stort svinn av metallerna kobolt och litium.

Att de värdefulla metallerna, även kallade knappa och kritiska metaller, hamnar på skroten från första början beror på att det byggs allt mer avancerade bilar med mycket elektronik, lättviktsmaterial och katalytisk avgasrening där ädelmetaller är nödvändiga.
”Mängden guld i uttjänta bilar är numera i samma storleksordning som mängden guld i elektronikskrot”, säger Maria Ljunggren Söderman i ett pressmeddelande från Chalmers tekniks högskola.

Förutom i bilar används de knappa och kritiska metallerna i bland annat solceller, LED-belysning och vindkraft och spelar således en viktig roll i omställningen till grönare tekniker. Dessvärre är de, precis som deras namn antyder, sällsynta och en framtida brist riskerar att ställa till stora problem för EU vars importberoende av metaller är stort. Till skillnad från återvinning av ädelmetaller i elektronik så finns det heller inga återvinningskrav på ädelmetaller i bilar. Att börja återvinna dem borde enligt Maria Ljunggren Söderman således vara högt på EU:s prioriteringslista.

För att möta problemet deltar hon i det europeiska forskningsprojektet Prosum som har tagit fram en databas, The urban mine platform, för bidra till minskat metallsvinn. Databasen kartlägger den så kallade urbana gruvan, det vill säga metaller som redan finns i omlopp, som skulle kunna återvinnas från bilar och elektroniskt avfall.
”Biltillverkare, återvinnings- och materialindustrierna behöver tillsammans se till att något händer. Det måste gå att göra mer än i dag – man har ju klarat det när det gäller elektroniken. Det går att hitta vägar”, säger Maria Ljunggren Söderman.