Datadriven innovation kan bidra till en bättre värld och ökad lönsamhet

DEBATT. Miljömedvetenhet och företagande ses ofta som motsatser. Miljömedvetenheten representeras av en svensk 16-åring som kämpar för det goda. Företagandet av direktörer som vill tjäna pengar till varje pris, inklusive att dumpa avfall i havet. Den här konflikten kan undvikas, Ola Ringström, vd på SAS Institute Sverige.

Ola Ringström Foto: SAS Institute Sverige

Med smart och effektiv digitalisering av verksamhetens olika delar blir det möjligt att använda resurser på ett bra sätt. Resurser kan allokeras optimalt i tid och rum, på platser där de gör störst nytta. Möjligheten att hantera flera typer av data, även ostrukturerade, gör det möjligt att göra fler och bättre analyser, inte minst av energianvändning. Genom att effektivisera energianvändningen globalt kan vi dra vårt strå till stacken för att åtgärda klimatproblem. Med tillgång till en bred grupp energi- och väderrelaterade data blir det möjligt att styra energiförbrukning och från vilka källor energin kommer.

Ett exempel på hur det kan fungera finns i Boston i USA. I staden har man tack vare avancerad ruttplanering minskat antalet skolbussar med åtta procent, vilket lett till minskade koldioxidutsläpp med 5,9 ton per dag. Något som har lett till en ekonomisk besparing på drygt 48 miljoner kronor, eftersom 50 bussar blev överflödiga och kunde plockas bort från rutterna.

Ruttplanering är visserligen komplext, men det handlar till syvende och sist om att hantera traditionella, strukturerade data. Det finns även exempel på hur ostrukturerade, eller semistrukturerade, data kan användas. Ett spektakulärt sådant finns i projektet Wild Track, som drivs av rörelsen Data for Good i vilken SAS Institute är engagerat.

Wild Track går ut på att analysera digitala bilder av vilda djurs fotspår. Det ger möjlighet att bättre förstå hur djuren rör sig och därigenom utveckla strategier för att skydda deras fortlevnad. Analyserna bygger bland annat på AI-algoritmer med syfte att söka optimala lösningar. Projektet inkluderar data från allmänheten om djur från hela världen.

Det finns också enklare, och mer traditionella, exempel på användningen av dataanalys. Ett som berör de flesta av oss är att optimera energianvändningen i våra hem. Genom att analysera energianvändningen går det att trimma den. Det leder inte bara till ekonomiska besparingar, utan även till mindre utsläpp och bättre miljö.

Rent principiellt ser jag att det finns tre aspekter som måste uppfyllas och samverka, för att lyckas med datadrivet miljöarbete:

Innovation. Ett lyckat miljöarbete bygger självklart på innovationer, inte minst tekniska sådana, men även vad gäller processer och annat.

Övertygelse. Vi måste vilja förbättra miljön och tro på att det är möjligt.

Lönsamhet. Det blir allt tydligare att det är bra för affärerna att tänka på miljön och innovation i ett samspel.

Problemet med aspekterna övertygelse och lönsamhet har, som sagt, traditionellt varit att de setts stå i ett motsatsförhållande till varandra. Men synen på det förändras. Lönsamhet är på väg att bli en stark drivkraft, ibland den starkaste, för miljöarbete. Det är mycket positivt – och det ökar möjligheterna att accelerera miljöarbetet.

Lönsamhetsaspekten ger både indirekta och direkta avtryck. Indirekt märks det till exempel genom att konsumenter i allt högre utsträckning föredrar att handla av företag som tar ansvar för miljön. Direkt påverkan av lönsamheten fås genom att en miljömässigt sundare hantering ofta blir billigare. Ett enkelt och tydligt exempel på det är att det smartaste sättet att minska utsläpp av koldioxid från fordon är att förbruka mindre bränsle, vilket blir billigare.

På SAS Institute försöker vi bidra till en bättre miljö, både med konkreta saker i det lokala, som bikupor och solceller på vårt kontorstak, och med interna och externa möten och seminarier för att bidra och inspirera till hur miljödata kan komma in i kundernas analysarbete. Vi ser ett växande affärsområde för dataanalys för energi- och miljöfrågor, liksom ett ökat intresse för integritets- och etikfrågor.

Det kan bara komma gott ur att vi alla börjat tänka kring vår verksamhet och vårt bidrag till världen genom en 16-årings kritiska ögon. Oavsett om det handlar om hur vi väljer att resa och äta, eller hur vi optimerar industriell produktion och resursanvändning. Eller får oss att se samband och tänka smartare för våra affärer, våra liv och vår miljö.

Ola Ringström,
vd på SAS Institute Sverige