Debatt: ”För mycket moralisk domstol när media granskar företagens sociala ansvar”

Dags att nyansera debatten om företagens moral, skriver två ekonomer

” I det mediala nyhetsflödet ser vi nästan dagligen hur företag anklagas för bristande socialt ansvarstagande. Det senaste exemplet från förra veckan är Kalla Faktas reportage om lönevillkoren på fabriker i Kambodja där H&M producerar kläder. H&M har i dag krav på minimilöner i uppförandekoden, men inslaget visar att dessa inte går att leva på i Kambodja och att företaget därför borde införa krav på levnadslöner. H&M hängs i programmet ut som ett företag som håller hög svansföring vad gäller att ta socialt ansvar, men som när det kommer till lönevillkor underpresterar i relation till andra företag. I samband med att programmet sändes publicerades också kritiska artiklar som anklagar H&M för att inte ta tillräckligt stort ansvar för skäliga löner.

Men så sent som i
början av september skrev intresseorganisationen Swedwatch – som aktivt granskar och ofta kritiserar storföretag för bristande ansvarstagande – en debattartikel där man lyfte fram H&Ms arbete i Bangladesh för att höja minimilönerna som ett föredöme. Swedwatch menar att Karl-Johan Perssons samtal med premiärminister Sheikh Hasina är en händelse med ”symbolisk innebörd” och skickar ”signaler till företag i alla branscher med verksamhet i länder där fattigdom, korruption, konflikt och åsiktsförtryck är en del av dealen”.

Vi tycker att dessa exempel visar på svårigheten att bedöma när företag tar ett tillräckligt stort ansvar. Det visar också på svårigheten för företag att navigera mellan krav och uppfattningar om hur de borde agera. Vi menar därför att det finns all anledning att nyansera debatten om företags ansvar, moral och etik. Sällan är verkligheten så svart eller vit som den framställs i granskande reportage och tv-debatter. Att människor lever i fattigdom och saknar grundläggande mänskliga rättigheter är världsproblem; det är fruktansvärt, oförsvarbart och något som alla som kan bör vara med att bekämpa. Vi håller med om att en kärnfråga här är just företagens roll och ansvar. Och vi välkomnar det ökade tryck som omvärlden, inte minst intresseorganisationer i samarbete med medier, är med och ställer på aktörer som verkar i dessa länder.

Samtidigt efterfrågar vi en mer
reflekterande diskussion om mediernas roll att framställa företag som ansvarsfulla eller ansvarslösa. En mer nyanserad granskning skulle, anser vi, även komma de människor som behöver drägliga levnadsvillkor till gagn. Det skulle skapa möjligheter att utveckla förståelse för företags och andra aktörers möjligheter att ta ansvar. Vi vill här bidra till en nyanserad debatt genom att peka på tre områden som problematiserar dagens mediebild av företags samhällsansvar.

För det första visar forskning att företag granskas som aldrig förr. Deras sociala ansvarstagande utvärderas och rankas i allt större utsträckning. Det innebär större krav på företag att leva som de lär. Det innebär att de företag som väljer att skriva in levnadslöner som krav i sin uppförandekod också måste säkerställa att detta går att följa upp och kontrollera. I annat fall väntar nya löpsedlar som anklagar företag för att bryta mot sin egen uppförandekod. En seriös granskning av företags förehavanden måste ha ambitionen att se till hela problemet och därmed lyfta fram för- och nackdelar med olika sätt att ta ansvar.

För det andra – ja, företag vill tjäna pengar.
Men det innebär sällan att företag är beredda att gå över lik för att öka sina vinster. Särskilt för konsumentnära företag är anseende i dag hårdvaluta. Företag är väl medvetna om att negativa skriverier om brott mot mänskliga rättigheter och bristande moral svärtar ner deras varumärken. Under det senaste decenniet har vi också sett ett ökat intresse från företag att arbeta aktivt med socialt ansvar. Det är inte bara nödvändigt för att sova gott om natten utan också för affärerna. Precis som Swedwatch konstaterar i sin debattartikel sällar sig ”smarta, framtidsinriktade företag” till de aktörer som respekterar mänskliga rättigheter och arbetar långsiktigt för att skapa fungerande samhällen.

För det tredje anser vi att det är på plats att ställa frågan om vem som har rätt att agera moralisk domstol. Vem är det som avgör när ett företag brustit i sitt sociala ansvarstagande? Forskning visar att medierna spelar en allt större roll i att sätta agendan för vad som är ett legitimt företagsbeteende. Mediernas roll är särskilt stark i frågor där allmänheten saknar möjlighet att hitta information på annat sätt. Där blir mediebilden helt avgörande för hur vi uppfattar händelser och aktörer. Det är naturligtvis viktigt att oegentligheter kommer till allmän kännedom. Men medierna har samtidigt, anser vi, en skyldighet att också löpande utvärdera och diskutera de bilder som förmedlas och särskilt de bilder som hamnar i skuggan av rapporteringen. Vad väljs bort i granskningen av företagens sociala ansvarstagande? Varför blir vissa företag synligare än andra? Är det rimligt att medierna både ska agera granskaren som lyfter fram bevis och vara den moraliska domaren som fäller?

Vi efterfrågar därför en breddad debatt om företagens ansvar och roll i samhället. Brott mot mänskliga rättigheter, svält och fattigdom är världsproblem som borde beröra hela samhället. Långsiktiga, hållbara lösningar kräver att aktörer på alla samhällsnivåer och sektorer engagerar sig och tar ansvar. Det är inte bara rimligt utan också en skyldighet att storföretag med starka finansiella muskler driver på och arbetar för en positiv förändring mot fungerande samhällen i de utvecklingsländer där de verkar. Men för att måla upp en förståelse för problematiken och det arbete som faktiskt görs krävs att medierapporteringen ibland vågar lyfta frågan från enskilda företag till branscher och sektorer. Det krävs också att medierna lyfter frågan om företagens ansvar i relation till andra aktörers ansvar – som exempelvis staterna, medborgarna, och inte minst konsumenterna. Det är först när medierapporteringen ser bortanför det svarta (bovarna) och de vita (hjältarna) och klarar av att berätta om de gråa nyanserna som mediebilden på allvar kan stötta en positiv förändring vad gäller ett ökat socialt ansvarstagande"

Maria Grafström
, docent och verksam forskare vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet och Score vid Stockholms universitet och Handelshögskolan
Karolina Windell, ekonomie doktor och associerad forskare vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.