Debatt: ”Så får vi solcellsmarknaden att växa snabbare”

Marknaden för solceller växer snabbt. Men det ekonomiska stödet till producenterna behöver reformeras på tre olika sätt, skriver Bengt Stridh, Johan Lindahl, Björn Sandén och Johan Öhnell på Miljöaktuellt debatt.

”Installationstakten för solceller ökar kraftigt i Sverige just nu samtidigt som priserna har gått ner snabbt de senaste åren. Trots den positiva utvecklingen är bidraget från solceller fortfarande marginellt i Sveriges elmix. Det finns dessutom en risk att den positiva utvecklingen i Sverige kommer att stanna av under nästa år då pengarna i det solcellsstöd som funnits de senaste åren i stort sett är slut och frågan om värdet på överskottselen inte fått en nationell lösning.

Det finns en stor outnyttjad potential för solenergi i Sverige och vi föreslår därför tre åtgärder som skulle kunna sätta rejäl fart på utbyggnaden av solel i Sverige.Solcellsmarknaden i Sverige är en gräsrotsrörelse då 96 procent av den nätuppkopplade solcellseffekten utgörs av småskaliga solcellssystem där ägaren helt eller delvis använder solelen själv.

Privatpersoner och företag bidrog under 2013 till att fördubbla den totala mängden nätuppkopplade solceller i Sverige. Trots denna ökning bidrar solceller i Sverige endast till uppskattningsvis 0,03 procent av landets totala elkonsumtion, vilket kan jämföras med över fem procent i Tyskland. Solinstrålningen i södra halvan av Sverige är ungefär som i den norra halvan av Tyskland. Det finns med andra ord en stor potential att öka solcellers bidrag till den svenska elförsörjningen.

2010 kostade ett typiskt solcellssystem på 5 kW för en villa 375 000 kronor. I och med den snabba prisreduktionen de senaste åren är priset idag ungefär 100 000 kronor. Dock kan man inte räkna med en lika snabb prissänkning framöver. Med rådande systempriser och en låneränta på fyra procent och vedertagna antaganden om solcellssystemets prestanda och livslängd inräknat är produktionskostnaden i ett privat solcellssystem utan subventioner idag cirka 1,1 kr/kWh under hela dess livslängd. Det är ungefär vad de flesta betalar för den rörliga delen av elpriset.
                                                      
Men all producerad solel kan inte
alltid användas samtidigt som den produceras eftersom elanvändningen i många hus vanligen är låg mitt på dagen då solcellerna producerar som mest. Därför är ersättningen för elen som matas in till nätet en avgörande fråga för ekonomin. Just nu varierar kompensationen från olika elbolag mycket och även om det idag existerar fördelaktiga erbjudanden är det osäkert hur länge dessa kommer att finnas kvar.
 
Vid så kallad nettodebitering skulle överskottsel få samma värde som egenanvänd el. Nettodebiteringsfrågan har diskuterats och utretts tre gånger sedan 2007. Den senaste utredningen har istället för nettodebitering föreslagit en skattereduktion för överskottsel för mikroproducenter. Det är bra att det nu finns ett konkret förslag, och en skattereduktion har fördelen att kunderna behåller sitt incitament att styra sin förbrukning. Om förslaget går igenom skulle skattereduktionen tillsammans med Nord Pools spotpris ge överskottselen ett värde på cirka 1 kr/kWh.

Det är en lagom ersättning och stimulerar dessutom egenkonsumtion av solelen före försäljning. Men det finns en risk att det kommer att innebära mer administration och därmed högre kostnader för den enskilde, elbolagen och staten än nettodebitering. Dock skulle reformen kunna förbättras genom att skattereduktionen ges på elräkningen månadsvis – det är både enklare och bättre för kunderna.

Det viktigaste är att frågan om värdet på solel som matas in på elnätet får en nationell lösning den 1 januari 2015, med tydliga och långsiktiga regler, och inte fördröjs ytterligare. 

Kan man använda all sin elproduktion själv, eller få en ersättning på runt 1 kr/kWh för överskottselen, kan man överlag räkna hem ett lån och en investering i en solcellsanläggning och gå plus minus noll utan investeringsstöd. Om man räknar med att elpriset fortsätter att gå upp blir det en ännu bättre affär eftersom solcellerna kommer producera el till oförändrad kostnad i 30 år. Under en övergångsperiod kommer det dock behövas ytterligare något slags stöd för att förkorta återbetalningstiden och kompensera för osäkerheter på en ny och relativt omogen marknad.

Solcellsstödet som infördes 2005 har varit en stark bidragande faktor till att det skapades en svensk solcellsmarknad. Nu har dock marknaden vuxit ur det aktuella investeringsstödet då det inte är kopplat till marknadsutvecklingen och budgeten är för liten. Det är i nuläget lång kö och långa väntetider för att få stödet och endast en tredjedel av alla sökande har beviljats stöd. Med de sjunkande solcellspriserna ligger den aktuella stödnivån på 35 procent av investeringskostnaden onödigt högt. En stödnivå på 20 procent skulle vara tillräckligt förmånligt idag och medlen skulle då räcka till flera sökande. En sidoeffekt skulle bli att man närmar sig värdet av ROT-avdrag för arbetet. Under förutsättning att frågan om ersättning för överskottsel får en lösning skulle investeringsstödet kunna tas bort inom en snar framtid och istället får villaägare använda det vanliga ROT-avdraget.

För att solcellstödet fortsatt ska stimulera marknaden bör man höja budgeten och i ett första steg sänka stödnivån från 35 till 20 procent.

Elcertifikatsystemet måste anpassas till småskalig elproduktion. Det är uppskattningsvis bara ca 30 procent av dagens solcellsanläggningar som är med i elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet är Sveriges huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi och det är sagt att det ska vara teknikneutralt. Men i praktiken är det inte så eftersom de små solelproducenterna i så hög grad saknas i systemet. Anledningen till detta är att det idag är krångligt rent administrativt och att det för en småhusägare bara är lönt att söka tilldelning av elcertifikat för överskottselen, vilket typiskt utgör hälften av hela produktionen.

En enklare lösning behövs för mikroproducenter.  Vårt förslag är att man använder ett schablonvärde för tilldelning av elcertifikat.

Man skulle därmed kunna få elcertifikat för hela sin solelproduktion utan höga administrativa kostnader.Sammanfattningsvis hävdar vi att den svenska solcellsmarknaden de senaste åren utvecklats så pass mycket att det snart inte finns något behov av ett riktat investeringsstöd. För en fortsatt positiv utveckling är det viktigare med regeländringar som gör det enklare för mikroproducenter att utnyttja befintliga generella styrmedel och attraktivare att sälja överskottselen på elmarknaden”

Bengt Stridh, Tekn.dr, ästforskare vid Mälardalens högskola
Johan Lindahl, Doktorand vid Uppsala Universitet
Björn Sandén, Bitr. professor vid Chalmers tekniska högskola
Johan Öhnell, Ordförande Solkompaniet och Oberoende Elhandlare