Debatt: Så gör vattenkraften lika mycket energi med mindre vatten

Effektiv renovering av gamla vattenkraftverk öppnar möjligheter för miljöförbättrande åtgärder i sjöar och vattendrag, skriver Peter Rudberg från Stockholm Environmental Institute (SEI).

"Flertalet statliga utredningar har undersökt hur miljöhänsynen vid drift av svensk vattenkraft kan förbättras, med så lite förlust av vattenkraftens regler- och produktionskapacitet som möjligt. För närvarande pågår en statlig utredning om detta som närmast förväntas presentera sina resultat i oktober i år.

Ny forskning från Stockholm Environment Institute visar att det är möjligt att genomföra väsentligt fler miljöåtgärder i vattendrag påverkade av vattenkraft än hittills, utan att tappa produktions- eller reglerkapacitet i den svenska vattenkraften.

Vikten av denna fråga går inte att underskatta eftersom vattenkraft är en förnybar energikälla med stor reglerkapacitet, vilket gör att det kan användas till att möta varierande energikonsumtion och produktion. Vattenkraftproduktion leder samtidigt till betydande ekologisk skada på flertalet svenska vattendrag. Åtgärder för att minska den negativa ekologiska påverkan från vattenkraft, såsom byggande av fisktrappa med minitappning av vatten samt utrivning av dammar leder ofta till minskad vattenkraftproduktion. Önskan att bibehålla vattenkraftproduktion samt restaurera skadade vattendrag uppfattats därför av många som en intressekonflikt eller nollsummespel där man endast kan främja antingen det ena eller andra intresset.

Länsstyrelsen i Värmland har för första gången gått igenom alla kända omprövningar för miljöförbättrande åtgärder vid vattenkraftverk som genomförts mellan 1990 och 2010. Rapporten visar att under hela denna period omprövades totalt 90 av 3700 tillstånd för vattenkraft och att den totala produktionsförlusten av vattenkraft på grund av samtliga dessa miljöåtgärder landar på 14 GWh/år. Detta motsvarar 0.02 procent av den svenska vattenkraftens produktion ett normalår.

I rapporten ”Sweden’s Evolving Hydropower Sector”, från Stockholm Environment Institute, jämförs denna produktionsförlust från omprövningar med den produktionsökning som skett genom renovering av 39 existerande kraftverk mellan 2003 och 2012. Totalt har det genom dessa renoveringar tillkommit 337 GWh/år vilket motsvarar 0.5 procent av den svenska vattenkraftens produktion ett normalår. Jämförelsen visar att det tillkommit runt 24 gånger mer vattenkraftproduktion från 9 år av renovering av existerande anläggningar än den som tappats på grund av omprövningar för miljöåtgärder i vattendrag påverkade av vattenkraft under 20 år. Situationen avseende reglerkapacitet är ännu positivare eftersom produktionsökningen främst skett i storskaliga dammkraftverk med betydande reglerkapacitet, medan omprövningar främst skett vid småskaliga strömkraftverk med liten eller ingen reglerkapacitet.

Än intressantare är resultatet från de 6 vattenkraftanläggningar som genomgått en omfattande renovering av alla turbiner och generatorer som producerar el. I dessa fall har produktionsökningen efter renovering i genomsnitt legat på 4.7 procent tack vare ökad effektivitet i anläggningarna. Resultatet bekräftar därmed uträkningen i en forskningsrapport till Energimyndigheten från 2003 att det finns en potential på runt 3 TWh ökad produktion i svensk vattenkraft från den pågående renoveringen av existerande storskaliga anläggningar. Detta motsvarar en produktionsökning för vattenkraften på runt 5 procent jämfört med dagens situation.

Resultaten visar att de senaste årens takt och skala av miljöförbättrande åtgärder vid svensk vattenkraft kan öka flerfaldigt utan att produktions- eller reglerkraft minskar jämfört med dagens situation. Den pågående renoveringen av ålderstigna vattenkraftanläggningar leder till en ökad vattenkraftsproduktion tack vare en högre verkningsgrad och effektivitet. Med den ökade verkningsgraden i existerande anläggningar kan man producera lika mycket energi med mindre rinnande vatten vilket skapar utrymme för att till exempel återföra vatten till den ursprungliga älvfåran.

Slutsatsen blir därmed att det till en väsentligt högre grad än idag går att uppfylla både målet att bibehålla en hög produktions- och reglerkapacitet för svensk vattenkraft samtidigt som miljöförbättrande åtgärder kan genomföras för att restaurera och återställa vattendrag som påverkats negativt av vattenkraft. Genomförandet av åtgärder för att restaurera och återställa skadade vattendrag skulle öka möjligheterna att leva upp till de svenska miljökvalitetsmålet om levande sjöar och vattendrag samt kraven från EU:s vattendirektiv.

Vi anser att fokus bör ligga på hur vi bäst kan utforma det administrativa och juridiska systemet som reglerar vattenkraften för att tillvarata denna potential till så hög grad och så kostnadseffektivt som möjligt. Vår forskning pekar på att det finns förbättringspotential i dagens system och vi väntar med spänning på slutsatserna från den pågående statliga utredningen om detta."

Peter Rudberg, forskare, Stockholm Environment Institute

Läs SEI:s rapport här