Debatt: ”Så lurade miljöorganisationen 200 forskare”

200 forskare har skrivit på ett upprop för att skydda 20 procent av den svenska skogen. Men de har blivit lurade av miljöorganisationen Skydda Skogen, skriver Jonas Jacobsson och Tomas Thuresson.

”Forskare förväntas vara kritiska och bara uttala sig med stöd av solida fakta. Detta gör samtidigt forskare till eftertraktade byten för organisationer, som vill marinera sina budskap i den trovärdighet man själv saknar. Men varje gång en forskare faller för frestelsen att uttala sig utan att ha koll på fakta, så går något väsentligt förlorat.    
 
Journalisten Carl-Henrik Palmér har i två utmärkta artiklar (Tidskriften Skogen 2014:2) påtalat det anmärkningsvärda i att 200 renommerade forskare skrivit under föreningen Skydda Skogens forskarupprop, som hävdar att 20 procent av skogen måste skyddas för att vi ska klara den biologiska mångfalden. Mycket pedagogiskt visar han att forskarna antingen inte förstått vad dom skrivit under eller medvetet valt att blunda för att skyddsbehovet bara är hälften så stort enligt den huvudkälla uppropet refererar till (Miljövårdsberedningens rapport ”Skydd av skogsmark”, SOU 1997:97-98).
 
Miljövårdsberedningen skriver i
resultatavsnittet på sidan 127: ”Med lång sikt avses ca 40 år. I bestånds- och landskapsskalan identifieras ett behov av att långsiktigt på olika sätt skydda (se avsnittet ”Rapportens skyddsbegrepp”) ungefär tio procent eller 2,2 miljoner hektar av den produktiva skogsmarken i Sverige nedanför den fjällnära gränsen (tabell 7.2). Det långsiktiga behovet delas sedan upp i ett restaureringsbehov och ett behov av att skydda skog på kort sikt.”

Därutöver redovisar Miljövårdsberedningen att det finns en betydande regional variation i behovet av att skydda skog. I sammanfattningen på sidan 7 skriver man sålunda: ”På lång sikt (ca 40 år) skulle enligt analysen 9–16 procent av skogsmarksarealen, beroende på landsdel behöva skyddas”
 
Genom försåtliga formuleringar ger forskaruppropet i stället sken av att den variation i skyddsbehov mellan olika naturgeografiska regioner (Boreala zoner 8-9 % och Nemoral zon 16 %), som Miljövårdsberedningen anger, i stället skulle spegla ett osäkerhetsintervall för skyddsbehovet i hela landet. När man väl fått forskarna att svälja detta, så har man med hänvisning till ”osäkerheten” plussat på med ytterligare 4 % och slutligen hamnat på 20 % – eller dubbla den siffra som Miljövårdsberedningen själv anger som genomsnittligt skyddsbehov för hela landet – 10 %.
 
Politiker och allmänhet har rätt att kräva att forskare inte lånar sina positioner och titlar till att ge trovärdighet åt rena förvanskningar. Skillnaden mellan 10 % och 20 % är ingen petitess. Andelen skyddad skog (enligt den definition som används av Miljövårdsberedningen) kommer snart att nå 10 %, vilket innebär att arbetet med att bevara den biologiska mångfalden nu både kan och bör vändas från ett fortsatt jagande efter mer reservatsarealer till att förbättra funktionaliteten hos skyddade områden och bruket av skogslandskapet i stort.
 
Vi är bekymrade över hur 200 forskare låtit sig luras av föreningen Skydda Skogens enkla trick, och hur sedan resten av forskarsamhället under många år förbigått det hela med tystnad. Vi kan inte se någon annan förklaring till detta än brist på kritiskt och självständigt tänkande i akademin.
 
Resultatet är att politiker och allmänhet år ut och år in invaggats i tron att ”forskningen” visat på ett mycket stort behov av att skydda mer skog.  Vi förväntar oss nu att ansvarskännande forskare träder fram och förklarar hur det kunde bli så fel – alternativt förklarar vad Per Angelstam, Bengt-Gunnar Jonsson, Johan Törnblom, Kjell Andersson, Robert Axelsson och Jean-Michel Roberge missade när dom i Skogsstyrelsens rapport 4/2010 skrev: ”Denna uppföljning drygt 10 år efter 1997 års bristanalys visar att huvudslutsatserna om de långsiktiga arealmålen står fast”.
 
Skog Dr Jonas Jacobsson, skogskonsult och ledamot i KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien)
Skog Dr Tomas Thuresson, principal vid Pöyry Management Consulting och ledamot i KSLA