Debatt: Så vill Sverige bli fossilbränsleoberoende

Fores har sammanställt remissvaren för FFF-utredningen och identifierat fem nyckelområden med mycket bred enighet - som torde visa vägen framåt. Resultatet presenteras i debattartikel signerad Mattias Goldmann, vd Fores med 2030-sekretariatet, Anders Fredriksson, vd, SEKAB, Helene Samuelsson, kommunikationschef Preem, Tina Helin, vd E.On Gas och Alarik Sandrup, näringspolitisk chef, Lantmännen Energi.

Den 16 december 2013 överlämnades slutbetänkandet ”Fossilfrihet på väg” (FFF) till energiminister Anna-Karin Hatt, med en lång rad förslag till hur Sveriges hela fordonsflotta kan bli fossilbränsleoberoende till år 2030.

Den 12 februari i år gick utredningen i sin helhet på tre månaders remiss. För att påskynda hanteringen av denna viktiga fråga har vi nu sammanställt alla de 115 remissvaren från myndigheter, företag, organisationer och enskilda som berörs av omställningen från fossilt till förnybart och effektivt. Den samlade bilden, som vi är först att kunna presentera, är av mycket bred enighet inom fem nyckelområden.
 
1. Sverige vill bli fossilbränsleoberoende. Av de 115 remissinstanserna ställer sig en överväldigande majoritet bakom det centrala målet. Också ledande fordons- och drivmedelstillverkare som Scania och Preem ställer sig bakom målet, medan direkt berörda myndigheter som Naturvårdsverket och Energimyndigheten uppskattar den höga ambitionsnivån, men efterfrågar en tydlig handlingsplan för att säkerställa måluppfyllelse.
 
2. Alla ska med. Enigheten är mycket stor i att utredningen fokuserat för ensidigt på nya personbilar, på samma sätt som den allmänna debatten gör. Mer konkreta förslag för omställningen till tunga fordon, drivmedelsbytet och beteendeskiftet efterlyses av nästan alla remissinstanser och alltifrån Klimatkommunerna, med 3,5 miljoner invånare, till KTH och KSLA, önskar nya åtgärder för ökad kollektivtrafik, energieffektivisering och smartare resmönster. Bland annat Svensk Handel och Lastfordonsgruppen, med ett 60-tal medlemsföretag, anser att även flyg- och fartygstransporter bör inkluderas, medan Trafikverket och WWF efterlyser konkreta förslag för arbetsmaskiner.
 
3. Morot och piska. FFF-utredningen har lärt fordons- och drivmedelsbranschen begreppet bonus-malus, med en rejäl ekonomisk stimulans till de som väljer de klimatmässigt bästa bilarna och lika stort påslag på de sämre. Nästan alla aktörer är för konceptet, och det som tidigare tolkats som motstånd från bl.a. branschorganet BilSwedens sida är i själva verket en invändning mot att utforma styrmedlet som en registreringsskatt; att förstärka befintliga styrmedel kan vara effektivare. För tunga fordon stödjer bland annat E.On och Motormännen förslaget om miljölastbils- och busspremie. Scania och SEKAB slår fast att denna även bör stimulera andrahandsmarknaden.
 
4. Kvotera mera. Efter att regeringens förslag till kvotplikt för låginblandade biodrivmedel fått nej av EU-kommissionen har det funnits en bild av att fordons- och drivmedelsbranschen är kritiska till att denna väg stegvis höja andelen förnybara drivmedel. Så är det inte. Berörda myndigheter, branschorganet SPBI, producenter som Lantmännen och Preem och intresseorganisationer som Gröna Bilister står alla bakom en stegvist höjd kvotplikt. En ofta återkommande ståndpunkt är att den som tillverkar ett biodrivmedel med 90 % klimatnytta, jämfört med det fossila alternativet, bör belönas för detta jämfört med ett biodrivmedel med 35 % klimatnytta, vilket är EU:s mediokra lägstakrav. Nuläget är snarast det motsatta, där kvoten är lägre satt för HVO, med mycket hög klimatnytta, än för andra typer av biodrivmedel.
 
5. Gör om, gör rätt. Boverket, Energimyndigheten, Jordbruksverket, KTH, länsstyrelserna i Dalarna och Jämtland, Malmö stad, Naturskyddsföreningen och Tågoperatörerna är bara några av de många tunga aktörer som underkänner Trafikverkets trafikprognos. Vår långsiktiga nationella transportplan måste göras om och utformas så att den blir i linje med 2030-målet, menar man.
 
Med 115 remissvar på en 1064 sidor lång utredning, som handlar om hela Sveriges fordons- och drivmedelsarbete fram till år 2030, kan man förvänta sig en mycket brokig bild. Tvärtom finns på fem centrala områden en stark, samfälld önskan om handling, och även vilka områden som behöver skickas tillbaks till ritbordet för omtag.
 
Mattias Goldmann, vd Fores med 2030-sekretariatet
Anders Fredriksson, vd, SEKAB
Helene Samuelsson, kommunikationschef Preem
Tina Helin, vd E.On Gas
Alarik Sandrup, näringspolitisk chef, Lantmännen Energi