Det brådskar – men vi kan lösa klimatkrisen

DEBATT. Sommarens värmerekord, den dramatiska issmältningen och rapporterna från FN:s klimatpanel talar sitt tydliga språk: Vi måste agera snabbt och kraftfullt för att minska klimatutsläppen. Den förnybara elproduktionen spelar en avgörande roll. Det skriver Linda Burenius, ordförande 100% förnybart.

Linda Burenius Foto: Peter Jönsson

År 2019 kan gå till historien som året då klimatkrisen fick en ny vändning, då det äntligen skedde ett uppvaknande.

Som en försmak av framtiden upplevde vi nya globala värmerekord i både juni och juli. Samtidigt fick vi ett nytt bottenrekord i juli för isutbredningen i både Arktis och Antarktis.

Men våren och sommaren har också varit en möjlig vändpunkt, mycket beroende på ungdomsprotesterna inspirerade av Greta Thunberg. Greta har nu fler än 3 miljoner följare på Instagram, och var fjärde sekund kommer det en ny.

Både den förstärkta klimatkrisen och uppvaknandet påverkar politiken. FN har uppmanat världens stater att i september presentera skärpta klimatmål. Demokraterna och de flesta av deras presidentkandidater förespråkar nollutsläpp i USA 2050. Och EU-kommissionens nya ordförande vill inte bara ha nollutsläpp 2050 utan också skärpa EU:s klimatmål 2030, från minus 40 till minus 55 procent.

Men vad ska vi främst fokusera på? Forskningsprojektet Drawdown har granskat effektiviteten av 100 globala klimatåtgärder. Landbaserad vindkraft hamnar på 2:a plats och solkraft på 8:e plats. Allra mest effektivt är att åtgärda kylsystem.

Det har nyligen publicerats fyra intressanta rapporter om elproduktionen:

Global elproduktion: Bloomberg New Energy Finance förväntar i sin årsrapport att sol- och vindkraften ökar sin andel av elproduktionen från 7 till 48 procent år 2050, medan kolkraften minskar från 37 till 12 procent och kärnkraften från 10 till 5 procent.

EU:s elproduktion: Tankesmedjan Sandbag visar att kolkraften i EU minskade med 19 procent under det första halvåret 2019, varav hälften trängdes ut av sol- och vindkraft och hälften av el från fossilgas.

Sveriges elproduktion: Energimyndighetens kortsiktsprognos anger att elproduktionen från vindkraft mer än fördubblas från 17 till 37 TWh mellan 2018 och 2022, medan solkraften fyrdubblas till cirka 1,3 TWh. Trots att elproduktionen från kärnkraft minskar med 13 TWh (när Ringhals 1 och 2 av ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl tas ur drift) förväntas elexporten år 2022 uppgå till rekordhöga 29 TWh.

100 procent förnybart: Energimyndigheten konstaterar i en rapport att det är fullt möjligt med ett väl fungerande 100 procent förnybart elsystem om vindkraften och elnäten byggs ut. Och nyligen presenterade Vattenfall en hybridpark som kombinerar vindkraft, solkraft och lagring av el.

Genom att energieffektivisera och parallellt bygga ut vind- och solkraften i Sverige tränger vi ut kolkraft och minskar klimatutsläppen i våra grannländer. Samtidigt möjliggör vi en nästintill utsläppsfri elektrifiering av transporterna och industrin i Sverige. Med nuvarande utbyggnadstakt kan klimatutsläppen år 2030, enligt en rapport, minska med motsvarande över 50 procent av Sveriges utsläpp.

Den nya vindkraften klarar sig helt utan ekonomiskt stöd, men staten och kommunerna måste väga in vindkraftens klimatnytta och både proaktivt och snabbt bereda väg för den fortsatta utbyggnaden.

Dessutom behövs ett långsiktigt styrmedel för att främja energieffektivisering. Låt oss göra 2019 till året då vi på allvar vaknade upp och bekämpade klimatkrisen.

Linda Burenius
Ordförande 100% förnybart