Drömmen lever i miljonprogrammet

Rinkeby är ett av landets äldsta miljonprogramsområden. Boendemiljön är till stora delar sliten och eftersatt. Miljöaktuellt åkte till förorten för att höra vad människorna som lever där drömmar om och vilka tankar och visioner de bär på.

En fjärdedel av Sveriges befolkning bor i dag i svenska miljonprogramsområden byggda på 1960- och 70-talen. Fastighetsbeståndet behöver omfattande och övergripande upprustning. Det pågår en diskussion om hur arbetet ska genomföras på bästa sätt för att höja både ekologisk prestanda och social attraktivitet.

Till Rinkeby tar det mindre än 20 minuter att ta sig de blott 12,3 kilometerna med tunnelbanans blå linje från Kungsträdgården i centrala Stockholm. Men när du kliver av finns inte en likhet med innerstaden. Det är ett möte med en kokande kittel av människor från fjärran land där 90 procent av de 16 000 invånarna är av utländsk härkomst, det vill säga antingen första eller andra generationens invandrare och där många lever på marginalen i ett cementerat utanförskap. Segregationen är märkbar. Boendemiljön står i bjärt kontrast till den i Stockholm. Här finns inga fashionabla sekelskifteshus eller exklusiva bostadsrätter på klippor omgiven av vatten. Rinkeby är platt och i mångt och mycket grått och alla som bor här hyr sina lägenheter.

Men mitt i alltihop finns det också en påtaglig värme och gemenskap där ingen är förmer än någon annan, sammanhållningen är på sina håll stark och en stolthet kan skönjas bland många Rinkebybor.

– Jag skulle aldrig flytta härifrån. Om jag hade velat det skulle jag gjort det för länge sedan, säger finska Tuula Hietapakka, 64, som bott i Rinkeby i snart 40 år och har en fyrarummare med två toaletter och en månadshyra på 7 800 kronor.

– Men då ingår el och vatten i hyran, skyndar sig Tuula att tillägga.

Lämnade Kungsholmen
Hon bor tillsammans med sin 23-åriga dotter. På ena sidan har mor och dotter utsikt mot E18 och kolonilotterna intill motorvägen. På andra sidan kan Tuula blicka ut från sin lilla balkong på fjärde våningen i sjuvåningshuset mot en mångkulturell förskola omgiven av betongkomplex.

Tuula kom till Rinkeby 1977.

– Jag var trångbodd och lämnade Kungsholmen för Rinkeby. Jag bor hos en privat värd, mitt hus kallas för gräddhyllan trots att det är gammalt och byggt någon gång på 50-talet.

Bullret från motorvägen stör inte Tuula. Fastighetsägaren har satt in dubbelt glas i fönstren som dämpar oljudet. Värre är det för Mohammed Hirzi, 56, trebarnsfar och taxichaufför. Familjen bor i en av hyreslängorna närmast trafikbruset på E18. Värden är ett allmännyttigt bostadsföretag och någon ljudvall som hindrar ljudet från bilarna att tränga igenom fasaden existerar inte.

hållbar stad

Explosioner nattetid
– Det är väldigt bullrigt. Dygnet runt, suckar Mohammed Hirzi, som berättar att boendemiljön även är starkt påverkad från infrastrukturprojektet Förbifart Stockholm i närliggande Akalla-Hjulsta.

– Hela huset skakar av sprängningarna från vägbygget. Även på natten.

Människorna i Rinkeby brukar inte gnälla och de allra flesta är evigt tacksamma över att ha välkomnats till Sverige från att ha flytt krig och andra umbäranden. Men det hindrar ju inte någon från att bära på drömmar.

– Jag skulle önska att det inte drog så kallt på vintern i vår lägenhet, det är korsdrag, fönstren är dåligt tätade. Om jag får önska mig något mer skulle det vara fler naturområden, ungefär som Järvafälten såg ut tidigare innan all bebyggelse, säger Mohammed Hirzi.

Mer prunkande grönska och parker som andas lugn och harmonisk idyll återkommer bland Rinkebys drömmare. 70-åriga Maria Osman från Somalia förklarar för Miljöaktuellt att hon inte är någon som brukar tigga om hjälp. Hon sitter i solen på en bänk tillsammans med två väninnor och hon är den enda som pratar svenska.

Parkdrömmar och skräp
– Vi saknar en park med vattenmöjligheter. Men jag har inga problem med boendet. Jag har en trea och den ska snart renoveras, säger Maria Osman.

55-årige Abul Qasem från Tensta står på Rinkeby torg med kompisen Amin Zandi, 42, från Iran. Abul har bott i Tensta vägg i vägg med Rinkeby i 20 år.

– Nästan varje år får jag ringa hyresvärden för att det är kallt och dragigt i lägenheten, säger han.

Hans vän Amin är nyinflyttad till Rissne. Han tycker att det är renare i Rissnes centrum än i Rinkebys.

– Det är snyggare atmosfär och inte lika nedgånget, säger Amin.

Fakta Rinkeby
– Tillhör stadsdelsområdet Rinkeby-Kista
– Totalt 47 872 invånare varav 15 968 invånare i Rinkeby
– Nio av tio bosatta i Rinkeby är invandrare i första generationen (9 843 personer) eller andra generationen (4 594) Det innebär att 90,5 procent av invånarna är av utländsk härkomst. En klar majoritet är somalier (2 181 personer) och därefter kommer irakier (1 219) och turkar (926).
(Observera att statistiken ovan är från 2012.)

Begreppet miljonprogram kom av ett riksdagsbeslut 1965. En miljon lägenheter skulle byggas på tio år till rimliga priser för att råda bot på den akuta bostadsbristen.

Den 6 maj arrangerar Miljöaktuellt Hållbar Stad där ett av evenemangets huvudteman är miljonprogrammet. Missa inte det!