”Ekologiskt jordbruk stärker Sverige”

DEBATT Holger Kirchmann, professor i växtnäringslära vid SLU, menar att en ökad satsning på ekologisk odling skulle ge minskad inhemsk produktion. Men forskningsstudier visar att det är fullt möjligt att öka avkastningen från ekologiska odlingar till samma nivåer som konventionella, skriver Gunilla Östberg, författare av boken ”Hållbara Affärer”.

I Aktuell Hållbarhet den 16 mars kunde vi läsa att Holger Kirchmann, professor i växtnäringslära vid SLU, kritiserar regeringens nya mål för ekologisk produktion och konsumtion. Kirchmann menar att en satsning på ekologisk odling skulle ge minskad produktion, något som skulle göra att importen ökade och självförsörjningen minskade. Vidare menar Kirchmann att konsumenter är lurade och drivs av en falsk känsla av att göra rätt då de köper ekologiska livsmedel. Samt att ekologisk odling inte leder till några positiva miljöeffekter. Därför menar Kirchmann att regeringens mål för ett ekologiskt jordbruk är ”antivetenskapligt”.

Livsmedelsproduktionen är en global angelägenhet och det är just vetenskapen som lyfter fram problematiken kring de moderna jordbruksmetoderna som används i världen i dag. Det handlar om monokulturer, förändrad markanvändning, näringsämnenas brutna kretslopp och spridning av giftiga kemikalier.

Metoderna leder till en rad problem – utarmade och kontaminerade jordar, läckage av näringsämnen och gifter till grundvatten och närliggande vattendrag, skogsskövling och minskad biologisk mångfald, med mera. Jordbruksmetoder som måste förändras och göras långsiktigt hållbara för att vi ska säkerställa att vi kan försörja människor med mat även i framtiden. Även i Sverige ser vi negativa effekter. Till exempel har antalet vilda pollinerare minskat så mycket att det skapar problem vid odling av till exempel jordgubbar och frukt.

Svenskt jordbruk har kommit långt i arbetet med att göra det konventionella jordbruksarbetet mer hållbart – genom hårdare restriktioner och en försiktigare hållning till användningen av kemikalier – jämfört med många andra länder. Speciellt jämfört med länder utanför Europa. Men det innebär inte att vi konsumenter kommer undan. I butikerna finns matvaror från världens alla hörn, producerade utifrån krav i dessa länders lagstiftning. Det gör det omöjligt för vanliga konsumenter att förstå skillnaden i hur maten producerats.

En kommersiell ekologisk livsmedelsproduktion har också problem som måste överbryggas. Som till exempel att avkastningen är lägre än vid en dito konventionell produktion. Men det är viktigt att komma ihåg att det ekologiska jordbruket inte är ett statiskt tillstånd, vilket man kan få uppfattningen av i Kirchmanns artikel. Här finns utrymme för forskning och utveckling som kan effektivisera och eliminera dagens problem, och samtidigt säkerställa en långsiktigt hållbar riktning. Det finns exempelvis flera forskningsstudier som visar att det är fullt möjligt att öka avkastningen från de ekologiska odlingarna till samma nivåer som det konventionella. Så att satsa resurser i det ekologiska jordbrukets utveckling är för mig helt rätt.

Allt fler konsumenter vill ha ekologiskt producerade livsmedel. Det handlar inte om rädslan för 50- och 60-talets DDT-larm som Kirchmann refererade till i artikeln. DDT förbjöds i många länder redan på 1970-talet och en stor andel av dagens konsumenter var inte födda då. I stället handlar det om en hälsotrend och en medvetenhet om de ohållbara jordbruksmetoder som används runt om i världen. Medvetenheten är också hög om att vi får i oss en mängd olika restkemikalier. Inte bara från maten vi äter, utan också från kläder, hygienartiklar, elektriska produkter, luften vi andas och möblerna vi sitter i. Det som vi hör talas om som cocktaileffekten och som är svårt att värja sig ifrån.

Cocktaileffekten är inte utredd i någon större omfattning, men är något som forskare intresserar sig för mer och mer, och farhågorna är att gränsvärdena i många fall skulle behöva sänkas betydligt för de respektive ämnena. Det innebär att enskilda kemikaliers gränsvärden inte är mycket värda, men detta hör vi väldigt lite om i debatten. Därför är det ytterst rimligt att människor inte vill utsätta sig för onödiga gifter, även om de ligger ”långt” under gränsvärdena. Och då är ekologiska livsmedel det naturliga och enkla valet för konsumenter.

Ekologiskt producerade livsmedel är en stor affärsmöjlighet för Sverige, både på den svenska marknaden och för export. Som det är nu finns en obalans mellan utbud och efterfrågan och det drivs kampanjer för att fler bönder ska ställa om. Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar kraftigt, bara under 2016 ökade försäljningen med 18 procent jämfört med året innan. Totalt uppgår försäljningen nu till 8,7 procent enligt Ekowebs senaste marknadsrapport. Att inte ta vara på en positiv hållbarhetstrend och affärsmöjlighet för såväl bönder som svensk konkurrenskraft vore sorgligt. Sett ur det perspektivet kommer regeringens nya livsmedelsstrategi både att stärka svensk konkurrenskraft och stödja arbetet med att nå målen i Agenda 2030.

Gunilla Östberg, författare av boken ”Hållbara Affärer”, bloggare och konsult