En stor del av EU:s klimatfinansiering går till medelinkomstländer

Syftet med EU:s klimatfinansiering är att rikare länder ska stötta fattiga länders klimatanpassning. Men en ny granskning från ACT-alliansen visar att en stor del av pengarna i själva verket går till medelinkomstländer.

En ny rapport från ACT-alliansen visar att nästan hälften av EU:s klimatfinansiering består av lån, istället för av bidrag. Den internationella klimatfinansieringen skrevs in i klimatkonventionen vid COP15 i Köpenhamn 2009, och syftet var att rikare länder skulle stötta fattiga länders klimatanpassning. Men ACT:s granskning visar att en stor del av pengarna i själva verket går till medelinkomstländer.
– Vi ser att den största delen klimatfinansieringen går till länder som Turkiet och inte till de låginkomstländer som drabbas hårdast av klimatförändringarna utan att själva ha bidragit till dem, säger Martin Vogel, klimatexpert på Svenska Kyrkan till Aktuell Hållbarhet.

Att medelinkomstländer får en så stor del av pengarna har enligt Martin Vogel att göra med att mycket av klimatfinansieringen går till utsläppsminskningar inom områden med stora chanser till avkastning.
– Den här utvecklingen är starkast i stabila ekonomier, framförallt i medelinkomstländer som exempelvis Turkiet, där man satsar på energilösningar och energiutveckling. Då kan man använda sig av den del av klimatfinansieringen som är lån från investeringsbanken, eftersom den typen av satsningar ses som en investeringsmöjlighet.

Även om den Europeiska Investeringsbankens (EIB:s) andel av EU:s totala klimatfinansiering har minskat så står EIB fortfarande för ungefär hälften av summan och det förklarar varför ett land som Turkiet kan få en så stor del av klimatfinansieringen säger Martin Vogel.
– Från Sveriges sida har vi hela tiden propagerat för en striktare tolkning av hur man får använda biståndsmedel, som är det som utgör klimatfinansiering idag. Men hur övriga EU-länder ser på klimatfinansieringen beror ju på ländernas egenintresse. I Sverige har vi enprocentmålet för bistånd och vi har en kultur som säger att vi ska skänka bort en del av vårt BNPm men i många andra länder har politikerna lättare att argumentera för att pengar ska gå till klimatfinansieringen om de kan visa att man får avkastning på pengarna.

Hur kan Sverige påverka EU:s klimatfinansiering?
– Sverige har ju en aktiv roll i diskussionen om hur reglerna för klimatfinansiering ska tolkas och där för vi en väldigt tydlig linje som säger att vi inte vill öppna upp för en mer vidlyftig tolkning. Andra länder vill till exempel lägga in militära utgifter eftersom de hävdar att säkerhet och klimat är nära kopplade, men det vill inte vi. Även inom ACT argumenterar vi för att man inte ska räkna in Europeiska Investeringsbanken i EU:s andel av den internationella klimatfinansieringen. Där har Sverige en stor möjlighet att påverka, dels i rådsdiskussionerna inom EU och dels genom att framstå som gott exempel, skapa opinion och ta fighten inom OECD.