Energi-vd: ”Det räcker inte med eldrivna värmepumpar”

Svensk byggnorm har skapat en jättemarknad för eldrivna värmepumpar. Utan att egentligen förbättra energiprestandan i fastigheterna, skriver Ulrika Jardfelt, vd Svensk fjärrvärme.

”I en artikel i Miljöaktuellt den 28 maj ger Thomas Sterner sin syn på vilka styrmedel som är effektivast inom klimatpolitiken. Han anser att det på nationell nivå behövs fyra typer av styrmedel där väl utbyggd fjärrvärme är en. Jag håller med. Dock missar Sterner en viktig del när det gäller fjärrvärmen, och det är att vi i Sverige idag har statliga styrmedel som styr bort från denna gemensamma lösning, som så effektivt har bidragit och bidrar till Sveriges minskade utsläpp.

Utbyggnaden av fjärrvärme i Sverige har minskat koldioxidutsläppen med en femtedel sedan 90-talet, gett oss renare luft och styrt bort från användningen av både el och fossila bränslen för uppvärmning. Thomas Sterner påstår att Sverige står sig väl både när det gäller fjärrvärme och byggnormer.  Dessvärre är dessa byggnormer, som infördes 2012, konstruerade på ett sätt så att de missgynnar fjärrvärmen vilket gör att de sett ur ett systemperspektiv inte längre är lika bra. 

Energikraven i Boverkets byggregler utgår från köpt energi, inte hur mycket husen verkligen använder. I praktiken leder detta till att byggherrar väljer bort fjärrvärme, ofta från förnybar eller återvunnen värme, till förmån för eldrivna värmepumpar. Då minskar andelen köpt energi utan att man behöver bygga täta hus eller installera effektiva ventilationslösningar.

På så vis kan miljökraven nås, utan att byggnadens energiprestanda har blivit ett dugg bättre. I energisystemet blir resultatet ett ökat resursslöseri, då vi inte tar tillvara fjärrvärmens möjligheter att värma med resurser som annars skulle gått till spillo, och i stället värmer med el som skulle göra mycket större nytta genom att exempelvis ersätta fossila bränslen i transportsektorn.

Resultatet kan bli smått absurt. Som när man mitt i Luleå, som värms till 100 procent av spillvärme från SSAB, väljer att värma ett helt nytt kvarter med värmepumpar eftersom sättet att räkna på köpt energi i stället för använd, gör att det framstår som mer miljövänligt att värma med värmepumpar än att använda den spillvärme som i stället för att bara släppas ut i luften alltså kan värma en hel stad.

Koldioxidskatten har och har haft stor betydelse för omställningen till förnybar energi i Sverige , där håller jag verkligen med Thomas Sterner. Han har dock fel på en punkt; att fjärrvärmeverk är befriade från koldioxidskatt. Det är de inte. Skattebefrielsen gäller enbart den kraftvärme som ingår i EU:s handel med utsläppsrätter, EU-ETS.

Har företaget enbart hetvattenproduktion, d v s fjärrvärme, betalar man 80 procent av energiskatten, under förutsättning att man ingår i EU-ETS, annars gäller full koldioxidskatt. Koldioxidskatten har inte heller en så direkt koppling till bränsleanvändningen som Thomas Sterner påstår. Den styrs av många andra faktorer som exempelvis elpris, bränslepris och väder.

När det gäller den ökade användningen av kol inom fjärrvärmen,  är den högst marginell eftersom endast fyra energibolag använder kol, varav ett av dessa har minskat användningen. Mindre än fyra procent av den totala bränslemixen var kol 2013. De tre bolag som står för ökningen uppger att den är tillfällig då de just nu gör enorma investeringar i nya kraftvärmeverk som kommer att tas i drift inom ett eller två år. Faktum är att kolet är på väg att fasas ut helt och hållet, med eller utan koldioxidskatt för vår sektor. Vad gäller användningen av naturgas så minskade den faktiskt år 2013”

Ulrika Jardfelt, vd Svensk Fjärrvärme