Febril aktivitet i finansbolagen

Det drar ihop sig till en perfekt hållbarhetsstorm i finanssektorn och vi följer den med spänning.

Det råder febril aktivitet i finansbranschen där nyvakna aktörer försöker förstå och förhålla sig till nya regleringar, olika initiativ och insikten att hållbarhetsfrågorna har blivit affärskritiska och att bolag med gediget hållbarhetsarbete är en förutsättning för ett långsiktigt aktieägarvärde. Ofta är ju ett bolag med just detta också välskött på andra plan.

Utvecklingen sker i snabb takt och bara nu i veckan har exempelvis Nasdaq lanserat en global guide för hållbarhetsredovisning.

Ett annat tecken i tiden är att investmentbanken Carnegie i veckan för första gången någonsin arrangerade ett hållbarhetsseminarium. Banken har också hållbarhetsrankat 173 svenska börsbolag.

I EU fortsätter ett intensivt arbete med att ta fram en så kallad taxonomi som definiera vilka företagsåtgärder som som är hållbara, och vilka åtgärder som inte är det. Syftet är att underlätta för investerare att uppskatta om en potentiell investering kan ses som hållbar eller inte.

Rapporteringsramverket TFCD där bolagen ska göra scenarioanalyser med identifierade klimatrisker är en annan fråga som diskuteras på många håll, även högt upp i investmentbolagens ledningsgrupper. Det är inte längre en fråga om klimat- och hållbarhetsrisker ska integreras i analyser och investeringsstrategier, utan hur.

Finanssektorns ökade intresse för klimat- och hållbarhetsfrågor ligger helt i linje med affärspressens bevakning av området. Den årliga rapporten från Vi-skogen och Retriever om svensk medias klimatbevakning som släpptes i dag visar att den renodlade affärspressen ökade klimatrapporteringen med 17 procent under 2018. Här ligger Dagens industri, med Aktuell Hållbarhet-samarbetet Hållbart Näringsliv, i topp då tidningen under 2018 levererade en dryg tredjedel av alla klimatartiklar i affärspressen.

Fortfarande finns ett antal stora utmaningar och frågor som inte är lösta. Bristen på jämförbar och relevant information från bolagen är stor och skiftar väldigt i kvalitet. Och hur ser en relevant och trovärdig scenario- eller riskanalys ut? Vilka klimatscenarier bör vara utgångspunkten?

En sak är i alla fall klar i mina ögon. 1,5-2 graders medeltemperaturhöjning är det enda vettiga att utgå från, som Sjunde AP-fondens Johan Floren konstaterade på ett seminarium i Riksdagen igår. För effekter av en medeltemperaturhöjning på 3-4 grader betyder ju mer eller mindre kaos på klotet.

Det drar ihop sig till en perfekt hållbarhetsstorm i finanssektorn och vi följer den med spänning.

Avslutningsvis ett tips, jag har precis lyssnar på inspirerande Pernilla Ramslöv, entreprenör och grundare av konsultbolaget NoX i samband med att hon talade på systertidningen VA:s vd-nätverk. Där finns mycket att lära vad gäller värdedrivet, hållbart och modernt ledarskap på den nya spelplanen som växer fram för näringslivet. Läs VAs artikel här.

Mikael Salo
chefredaktör, Aktuell Hållbarhet