”Finansbranschen måste ta ansvar för klimatmålen”

FINANS De sju största bankerna i Sverige fortsätter att satsa nästan dubbelt så mycket av spararnas pengar i fossil energi som i hållbar energi. Det går på tvärs med Parisavtalets mål att finansiella flöden ska stödja en utveckling med låga utsläpp av växthusgaser, skriver företrädare för Diakonia, Naturskyddsföreningen och Sveriges Konsumenter.

Foto: Pxhere/ CC0 Public Domain

Världen står inför allvarliga konsekvenser om den globala medeltemperaturen ökar med mer än 1,5 grader jämfört med perioden 1850-1900. FN:s klimatpanel menar att det är möjligt att hålla temperaturökningen till den gränsen, men att det kommer att kräva snabbare och mer omfattande förändringar av samhället än vi någonsin tidigare skådat.

Finanssektorn är inget undantag. Alla aktörer behövs för att dessa stora förändringar ska bli möjliga att genomföra. Enligt Parisavtalet ska världens pengaflöden främja en globalt hållbar utveckling med låga utsläpp av växthusgaser. Bankerna har alltså chansen att spela en avgörande roll i den omställningen eftersom de förfogar över pengar som är nödvändiga för att utveckla och bygga ut framtidens energilösningar.

I rapporten ”Lägg om växeln” som lanseras av det internationella initiativet Fair Finance Guide presenteras en granskning av hur mycket de svenska storbankerna investerar och lånar ut till fossil energi jämfört med hållbar energi under de två år som gått sedan Parisavtalet slöts.  Rapporten är framtagen av Diakonia, Naturskyddsföreningen och Sveriges Konsumenter genom samarbetet inom Fair Finance Guide. Vi har jämfört resultaten med en motsvarande granskning för de fem åren närmast innan Parisavtalet ingicks. De banker som omfattas av granskningen är Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank, Länsförsäkringar och Skandia. Jämförelser har också gjorts med Ekobanken och JAK medlemsbank.

Resultaten är tyvärr nedslående. De fem största bankerna satsade sammantaget närmare två tredjedelar av sina totala investeringar och nya lån inom energisektorn under 2016-2017 i fossil energi. Genom att fortsätta satsa på fossil energi bidrar de till att låsa fast världen i ohållbara energilösningar för lång tid framöver. Det gör de i en tid då det är avgörande att agera för att klara de mål som Parisavtalet har satt upp.

Vår granskning visar även att bankerna lånar ut mycket mindre pengar till såväl fossil som hållbar energi efter Parisavtalet jämfört med innan. Pengarna flyttas alltså till andra sektorer istället för att stötta framväxten av hållbara energilösningar. För att omställningen inom energisektorn ska ta fart ordentligt så behövs ett inflöde av pengar. Att det inte sker idag beror sannolikt på att bankerna saknar tydliga och mätbara mål för att öka satsningen på hållbar energi.

Flera av bankerna har gett ut nya lån till stora olje- och kolbolag under de två senaste åren trots att samtliga banker har antagit riktlinjer som hindrar dem från att låna ut pengar till kolrelaterad verksamhet. Det är möjligt eftersom riktlinjerna inte omfattar befintliga kunder. Det visar att även om bankerna agerar i enlighet med sina egna riktlinjer så lever de inte upp till klimatmålen. Utfallet rimmar illa med att ta klimatansvar.

De som drabbas hårdast av klimatförändringarna är de som har sämst förutsättningar att anpassa sig till förändrade förhållanden. Inte sällan är det människor som lever i fattigdom, som har låg utbildning och som saknar kontaktnät och tillgång till resurser och information. Men det äventyrar också bankkundernas sparkapital om det investeras i gårdagens energilösningar.

De svenska bankerna måste börja agera i linje med Parisavtalets mål. Vi uppmanar därför bankerna att:

  • Strypa nyutlåningen till kol- och oljebolag samt till elbolag som har stor andel fossil energi. Varken nya eller befintliga företagskunder bör kunna få nya lån till fossil verksamhet. Spararna måste kunna lita på att de pengar de har på banken inte satsas i klimatförstörande verksamheter.
  • Sätta upp mätbara mål för att öka investeringar och utlåning till hållbar energi. På så sätt kan bankerna spela en proaktiv roll i den omställning som krävs inom energisektorn för att det ska vara möjligt att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader.
  • Anta vetenskapligt baserade klimatmål för hela den finansiella verksamheten i linje med Parisavtalets mål. Klimatansvaret bör omfatta hela bankernas verksamhet, inte bara investeringar och utlåning. Ett trettiotal banker har redan antagit sådana mål, exempelvis Nederländernas största bank ING.

Finansbranschen behöver tydliga spelregler som ställer samma krav på alla aktörer och driver deras arbete framåt i en hållbar riktning. Bankkunder måste få möjlighet att göra informerade val om hur de placerar sina sparpengar. Därför riktar vi följande uppmaningar till våra politiker:

  • Modernisera banksekretessen så att bankkunderna kan få insyn i hur bankerna använder deras pengar.
  • Ställ krav på att finansaktörer offentligt ska redovisa sina samlade investeringar så att det går att få en övergripande bild av bankernas verksamhet.
  • Ställ krav på att finansiella aktörer ska redovisa vilket klimatavtryck deras fonder och andra sparprodukter har.

Vår undersökning visar att lovvärda satsningar finns hos enskilda banker, som exempelvis Skandiabankens miljardinvestering i en vindkraftspark och Handelsbankens stora aktieinnehav i vindkraftstillverkaren Vestas. Men slutsatsen av vår granskning är att de svenska bankerna inte till fullo har tagit till sig Parisavtalets mål om att skifta finansiella flöden till att stödja en utveckling med låga utsläpp.  De behöver satsa sina pengar på hållbara energilösningar som bidrar till sänkta utsläpp utan att kompromissa med mänskliga rättigheter eller andra utvecklingsmål. Genom att investera i hållbar energi ger de spararna möjlighet att göra klimatsmarta val och bidrar till den nödvändiga omställningen inom energisektorn. Det är miljömässigt och ekonomiskt oförsvarbart av bankerna att fortsätta att understödja kol, olja och fossilgas.

Georg Andrén, generalsekreterare Diakonia
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumenter