Finanssektorn kan leda utvecklingen mot ett hållbart fiske

DEBATT. Genom att investera i gröna obligationer kan finanssektorn driva på utvecklingen mot ett hållbart globalt fiske. Men då krävs ett förstärkt regelverk och en ansvarstagande finanssektor som tar avstånd från greenwashing, skriver Linnéa Engström, programdirektör för hållbarhetsmärkningen MSC.

Linnéa Engström, MSC

Klimatförändringarnas konsekvenser för livet i världshaven är större än vi tidigare trott. Uppvärmningen av våra hav hotar inte enbart fiskbestånd, arter och ekosystem – den riskerar även att skapa en humanitär kris som påverkar ekonomier, samhällen och miljontals människor som är beroende av fisket för överlevnad och föda. Detta framgår av rapporten The Ocean and Cryosphere in a Changing Climate, som presenterades av FN:s klimatpanel IPCC i slutet av september.

Rapporten är ett tydligt bevis på att konsumentmakt och förändringar på individnivå inte är tillräckligt. För att driva på utvecklingen mot ett hållbart fiske krävs gemensamma initiativ från världens regeringar och den globala fiskeindustrin. Här kan finanssektorn oväntat nog spela en avgörande roll som katalysator.

Sedan 2014 har den globala handeln med så kallade gröna obligationer fyrfaldigats. Under första halvåret 2019 utfärdades för första gången gröna obligationer till ett värde av över 100 miljarder dollar. Kapitalet i gröna obligationer är öronmärkt åt projekt som bidrar till en hållbar utveckling, och investeringarna stimulerar alltifrån renodlade miljöprojekt till hållbart fiske, gröna byggnader och transporter med låga koldioxidutsläpp. Sverige har inte oväntat tagit en världsledande roll; på ett år har andelen svenska obligationer med gröna förtecken ökat från 11 till 28 procent. I somras gav regeringen i uppdrag till Riksgälden att genomföra en emission av de första gröna statsobligationerna senast år 2020.

Eftersom de aktörer som utfärdar gröna obligationer ofta saknar kompetens inom hållbarhetsfrågor har utvecklingen medfört att MSC delvis fått ett ny uppgift. MSC, Marine Stewardship Council, är en internationell icke-vinstdrivande organisation som genom certifiering och miljömärkning vill göra det enkelt att välja fisk som kommer från hållbara bestånd och fiskas med hållbara metoder. Allt fler banker kontaktar nu MSC för oberoende rådgivning, data eller indikatorer för hållbart fiske. Norska SpareBank 1 SMN har gått steget längre och utfärdade nyligen världens första ”blågröna” obligation till ett värde av fem miljarder kronor. Det innebär att MSC-certifiering för första gången är en integrerad del av ramverket i en obligation.

Den ökande satsningen på gröna obligationer är ett viktigt genombrott. Det är först när finanssektorn ser affärsmässiga fördelar med ett aktivt hållbarhetsarbete som utvecklingen kan ta fart på allvar. Varje satsad krona i projekt som gynnar miljön innebär en krona mindre i projekt som missgynnar hållbar utveckling. Dessutom kan investeringarna bidra till verklig förändring.

I dag är 15 procent av det vildfångade fisket på jorden MSC-certifierat, men fördelningen är ojämn. Inom EU och USA är en allt större andel av fisket hållbart, medan fiskeindustrin på södra halvklotet – som står för 75 procent av den globala fångsten – har en lång väg att gå. Ett hållbart fiske kräver en fungerande organisation, infrastruktur för forskning och ett system för att upprätthålla och inspektera hållbara fiskebestånd. Och för det krävs resurser.

Att investera i gröna obligationer är därför ett effektivt sätt att ge fiskeindustrin på södra halvklotet bättre förutsättningar för hållbart fiske. Det är ett stort steg på vägen mot MSC:s målsättning – att fördubbla den globala andelen av hållbar fångst till 30 procent senast år 2030. Det bidrar även till att infria FN:s globala mål nummer 14: ”Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.”
För att säkerställa att handeln med gröna obligationer växer på ett trovärdigt sätt, och verkligen bidrar till att driva på utvecklingen mot ett hållbart fiske, ser vi att följande behöver ske:

Stärkt reglering. I fjol visade en rapport från den brittiska hedgefondförvaltaren Auriel Investors att ett flertal stora europeiska hållbarhetsfonder inte håller måttet, utan ibland till och med är mindre hållbara än marknaden i stort. Situationen har möjliggjorts genom att EU saknat en enhetlig standard för vad som egentligen kan betecknas som ”grönt”. Rapporten EU Green Bond Standard, som publicerades i somras, är ett viktigt steg i rätt riktning men saknar tyvärr helt hållbarhetsdefinitioner som avser fiske.

Även om ett flertal banker har formulerat en egen reglering så är det i princip fritt fram att själv avgöra vad som definierar en grön obligation. Det är ohållbart, och EU-kommissionen bör agera för att täppa till kryphålet. I väntan på en standard som även omfattar kriterier för hållbart fiske ligger nu ett stort ansvar på investeraren att granska låntagaren. Förmågan till självreglering blir en viktig trovärdighetsfråga för finanssektorn.

Fortsatt granskning. Det är glädjande att allt fler stater, banker och finansaktörer är engagerade i gröna projekt. Samtidigt ökar risken för green washing, där investeringar i miljön blir ett bekvämt sätt att sminka över sitt eget bristfälliga hållbarhetsarbete. Medier spelar därför en viktig roll genom att ständigt granska och ifrågasätta uppriktigheten i finanssektorns hållbarhetsengagemang.

Finansaktörer i framkant. Ett aktivt hållbarhetsarbete är i dag en självklarhet för de flesta svenska företag. Finanssektorn kan nu bidra till att förändra normerna även globalt. Genom att enbart utfärda och investera i gröna obligationer – och inte acceptera motsatsen – kan banker och företag ta viktiga steg mot att leda utvecklingen i stället för att följa den. På så sätt kan vi tillsammans infria MSC:s och FN:s gemensamma vision: ett levande hav med fisk för både denna och kommande generationer.

Linnéa Engström,
programdirektör för hållbarhetsmärkningen Marine Stewardship Council (MSC) i Skandinavien och Östersjöregionen