Finlands Naturskyddsförbund rekryterar till inhemsk kolbörs

Finlands Naturförbund rekryterar en person inom hållbart företagande, för ett jobb med att bygga upp ett kollager i finska myrmarker för en inhemsk kolbörs.

Finland är rikt på myrmarker. Utdikade myrmarker utgör en av landets största utsläppskällor. Foto: Flickr/Tero Laakso (bilden t v)

Jobbet som företagskoordinator till kolbörsen är tidsbegränsat till årsskiftet, men kan leda till en fast anställning. Lönen börjar vid 2500 euro i månaden och sista ansökningsdag är nu på fredag den 22 mars.
– Det är ett nytt grepp. Vi har haft ett pilotprojekt i ett drygt år som väckt en hel del positivt intresse. Nu ska vi försöka utveckla det här arbetet vidare, säger Otto Bruun, sakkunnig för klimat vid Finlands Naturskyddsförbund, till Aktuell Hållbarhet.

Enligt Otto Bruun har diskussionen om klimatkompensationsprojekt utomlands, med i vissa fall ifrågasatta klimatberäkningar, ökat intresset för att skapa klimatprojekt på hemmaplan. Även forskningen trycker på vikten att återställa ekosystem och bidra med klimatnytta, menar han.
– Det här är något som vi känner att vi kanske går i spetsen för, säger Otto Bruun.

Enligt Otto Bruun är utdikade torvmarker en av Finlands största utsläppskällor. Grundtanken att skydda torven och skapa klimatnytta genom att rädda Finlands största kolförråd för framtiden.

Personen som söks ska ha erfarenhet av hållbart företagande och relevant utbildning samt känna sig hemma med att bygga upp ett nytt koncept för företag. Ett plus är om personen kan popularisera forskningsdata om klimat och torvmarker för många olika slags publiker, eftersom positionen ligger i klimatarbetets framkant.

I ett pilotprojekt har privatpersoner kunnat stödja kollagring i torvmarker, något som fått mycket positiv uppmärksamhet. Därför går föreningen nu vidare och undersöker om det går att utveckla en kolbörs för företag. I nuläget handlar det inte om ett kompensationsprojekt.
– Projektet handlar om skogsmarker som har dikats ut för skogsbruk, men som ofta har misslyckats, man har inte fått någon stor tillväxt av skog utan istället gett upphov till fattigare biologisk mångfald och stora utsläpp i vattendrag. Tanken är att jobba med främst privata markägare som vill ta ett steg tillbaka. Vi använder den största delen av de pengar som kommer in för det maskindrivna arbetet med att täppa till dikena. Då höjs vattennivån och då slutar svinnet av torvmarkernas kol. Dessutom experimenterar vi med hur man kan göra återställningen på ett så klimatsmart sätt som möjligt. Det finns relativt lite forskning om vilka torvmarker man ska välja och hur det praktiska arbetet ska skötas, till exempel om man ska låta träden som översvämmas dö eller om man ska sänka ner dem i torven, säger Otto Bruun.