Fisk- och växtodling utan miljöpåverkan

I ett experimentväxthus vid Berga Naturbruksgymnasium i Haninge finns Sveriges största försöksväxthus för att odla fisk och växter i ett slutet system som inte påverkar miljön.

I ett experimentväxthus vid Berga Naturbruksgymnasium i Haninge finns Sveriges största försöksväxthus för att odla fisk och växter i samma slutna system, det som kallas akvaponi.
 
För tillfället har man tre filterlådor med tomater och en med bananer.  Fiskarna finns i en stor rund metalltank och matas med ett foder som består av musselmjöl, en restprodukt från musselodlingar på västkusten, vetegroddar, som är spill från ekologiska kvarnar, och gröna ärtor. Vattnet i systemet cirkulerar från tanken till odlingslådorna som innehåller grus. På gruset fäster bakterier från fisktarmar och vatten. Bakterierna bryts ner och frigör näringsämne som växterna suger upp. Det renade vattnet sjunker ner till botten av lådorna, sugs upp av en pump och går tillbaka till fisktanken.
 
Fördelen med ett slutet odlingssystem är bland annat att det inte påverkar miljön. En traditionell fiskodling fungerar antingen som en stor håv ute i havet där allt vatten och alla näringsämnen släpps rakt ut, eller som en tank på land där man måste byta ut 5-10 procent av det näringsrika vattnet varje dag. I ett slutet system tar man vara på näringsämnena och man byter inte ut något vatten alls.
 
– Vi kan ha det här var som helst, exempelvis på ett hustak inne i stan där man kan utnyttja regnvattnet. Man kan utnyttja spillvärme från husens ventilationssystem och man kommer också väldigt nära konsumenten, berättar Björn Oliviusson, doktorand vid KTH för Sveriges Radio.
 
Relaterat:
Linköping kan bli först med växthus på höjden.