Förbjud försäljning av produkter med mikroplaster – för Östersjön skull

DEBATT: Östersjön är inte bara hårt drabbat av övergödning, miljögifter och ohållbart fiske. Nu har ytterligare ett hot identifierats – mikroplaster. En del av dessa kommer från kosmetiska produkter, ofta tillsatta i onödan. Nu har Sveriges regering möjlighet att gå före och visa vägen, och att påverka andra Östersjöländer att också förbjuda mikroplaster i kosmetiska produkter.

Plaster är svåra att bryta ner och blir liggande kvar länge i naturen. Att plastskräp har skadliga effekter på marina organismer är känt och vissa effekter går att se med blotta ögat – fiskar och fåglar fastnar i rester av plastpåsar och nät, kvävs till döds, eller har magen full av plast.

Men de dominerande plastpartiklarna i världshaven är inte lika uppenbara och synliga – de så kallade mikroplasterna, millimetersmå plastpartiklar och fragment. Vi har omgett oss med dessa mikroplaster i vardagen i åtskilliga decennier, lyckligt ovetande om eländet de ställer till med.

Höga halter av mikroplaster har uppmätts i sjöar som Vättern och Mälaren, men också i Östersjön. Detta innanhav med låg salthalt och avskildhet från andra hav är särskilt känsligt för miljöfarliga ämnen. Det som hamnar i Östersjön, stannar i Östersjön.

Vattenlevande djur får i sig dessa små partiklar av plast vilket gör att plasten rör sig upp i näringskedjan och hamnar i vår mat. Det finns indikationer på att plaster orsakar negativa effekter kopplade till födointag men mycket är ännu oklart. Med tanke på den ständigt ökande mängden plast i haven bör vi agera mycket försiktig. Sanningen är att vi inte vet vad vi håller på med när vi delvis medvetet sprider plast till miljön.

Mikroplasternas ursprung är flera. Den stora källan till plasterna är däckslitage på vägar men också plastpåsar och förpackningar som finfördelas. En mindre källa är de mikroplaster som tillsätts i skrubb- och rengöringsprodukter, i kosmetika och till och med tandkräm.

Avsiktligt tillsatta mikroplaster är enkla att ta bort och kan ersättas med miljövänligare alternativ. Helt i onödan innehåller en mängd kosmetiska produkter mikroplaster, i till exempel peeling- och duschkräm, schampo, ögonskugga, hudkräm, solskyddskräm, babyprodukter och deodorant.

Regeringen har gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för en giftfri vardag. Under 2016 kom Kemikalieinspektionen med förslaget om ett förbud 2018 mot användning av mikroplaster i kosmetiska produkter som sköljs av, till exempel duschkrämer och tandkräm. I december 2016 utvidgades Kemikalieinspektionens uppdrag till att även utreda om fler kosmetiska produkter bör omfattas av ett förbud mot plastpartiklar.

Miljörörelsen runt Östersjön uppskattar att företag själva tar beslutet att agera för en bättre miljö. Ett sådant företag är nätapoteket Apotea.se som har funnit mikroplaster i cirka 130 produkter och som under början av 2017 ska fasas ut. Ytterligare 230 produkter är under utredning då vissa mikroplaster kan vara både i flytande och fast form, och listan bara växer om definitionen av plast vidgas.

Som en del i leverantörskedjan av skönhets- och kosmetikaprodukter vill apotea.se vara en del av lösningen på problemet och gå före och inspirera andra aktörer att göra likadant, det vill säga att fasa ut mikroplasterna ur hela det kosmetiska sortimentet.

Med samma budskap som ledande forskare uppmanade Regeringen i SvD den 21 januari 2016, vill vi att regeringen inför ett tydligt och brett förbud mot alla mikroplaster i kosmetiska produkter. Ingen behöver dessa mikroplaster. Inte haven, inte fisken och inte konsumenterna. Men för att få till stånd verklig förändring i haven behöver vi få med oss våra grannländer. Den 28:e februari träffas alla Östersjöländernas miljöministrar i Helsingfors för att prata om det fortsatta miljöarbetet i Östersjöregionen. Då vill vi se att Sverige driver mikroplastfrågan framåt och understryker behovet av ett förbud i alla länder och tar frågan vidare till global nivå på FN:s möte i New York i juni 2017.

Pär Svärdson, vd apotea.se

Tove Ahlström, hållbarhetsansvarig apotea.se

Nils Höglund, nätverket Coalition Clean Baltic ccb.se