Forskare: Fast fashion leder till global miljöorättvisa

Fast fashion-industrin har lett till en ökad konsumtion av kläder, med en oproportionerlig miljömässig och social påverkan i hela leverantörskedjan som följd. Det hävdar forskare från amerikanska Brown School som menar att industrin borde klassas som ett problem för global miljöorättvisa.

Fast fashion-industrin leder till en oproportionerlig miljömässig och social påverkan över hela leverantörskedjan. Därför borde den klassificeras som ett problem som leder till global miljöorättvisa. Det hävdar forskare från amerikanska Brown School i en artikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health.

”Medan fast fashion erbjuder konsumenter en möjlighet att köpa mer kläder för mindre [pengar], bär de som arbetar i eller lever nära textilfabrikerna en oproportionerlig börda av de miljörelaterade hälsofarorna”, skriver forskarna i artikeln.

Under de två decennier som affärsmodellen för fast fashion har varit norm för många stora modeföretag har klädkonsumtionen ökat rejält. Forskarna skriver att stora mängder billiga kläder har resulterat i miljömässig och social nedbrytning i varje steg av leverantörskedjan.

”Från den ökade användningen av vattenintensiv bomull, till utsläppen av obehandlade färgämnen i lokala vattenkällor samt låga löner och dåliga arbetsförhållanden, är den miljömässiga och sociala kostnaden av textiltillverkning utbredd. Det är ett jättestort problem”, säger Christine Ekenga, assisterande professor vid Brown School och en av artikelförfattarna, till nyhetstjänsten Phys.

Forskarna skriver att dessa konsekvenser av fast fashion-industrin till stor del har saknats i vetenskaplig litteratur, forskning och diskussioner om miljörättvisa.

På global nivå konsumeras årligen 80 miljarder nya klädesplagg varje år. Majoriteten av dessa klädesplagg tillverkas i Kina och Bangladesh, medan USA konsumerar mest kläder och textiler på global nivå. Den svenska konsumtionen av kläder och hemtextil har ökat stadigt under det senaste årtiondet och uppgår till cirka 13,5 kg per person och år. Produktionen av de textilier som säljs i Sverige sker nästan uteslutande i andra länder enligt Naturvårdsverket.

Forskarna menar att den mest effektiva lösningen för att få till en ordentlig förändring av fast fashion-industrin är att arbeta med lagstiftning och handelsavtal. Samtidigt påpekar de att konsumenter i rika länder har en viktig roll i att stödja företag och affärsmodeller som minimerar negativa effekter för människor och miljö.

Certifieringar är ett sätt för industrin att höja standarder, men forskarna menar att konsumenter behöver akta sig för grönmålning och vara kritiska i bedömningen av vilka företag som faktiskt säkerställer en hög standard. Vidare skriver forskarna att konsumentvanor behöver förändras och överge fast fashion-modellens idé om ”less is more”.

”Konsumenter i rika länder kan bidra till global miljörättvisa genom att köpa kläder av hög kvalitet som håller längre, handla i second hand-butiker, laga kläder som de redan äger och handla från återförsäljare med transparenta leverantörskedjor”, skriver forskarna.