Forskare försvarar ministerns klimatteori

Svenska kalhyggen är klimatsmarta, menar forskare från bland annat SLU och Chalmers.

Debatten fortsätter efter Maciej Zarembas artikelserie i DN "skogen vi ärvde". I förra veckan kritiserade en grupp forskare från Lunds universitet landsbygdsminister Eskil Erlandsons teori att kalhyggen är bra för klimatet.

Nu försvarar en grupp forskare från SLU och Chalmers ministerns hållning – enligt dem har Landsbygdsministern rätt i att svenskt skogsbruk är klimatsmart – och att Lundaforskarna inte tar hänsyn till skogens samlade upptag av koldioxid.

"[de] framhåller att stora mängder koldioxid avgår från marken på kalavverkade ytor. Men dessa utsläpp kommer framförallt från nedbrytningen av kvarlämnade träddelar och störd markvegetation. De vägs helt och hållet upp av de nettoupptag av koldioxid som sker i snabbt växande medelålders skogar. I ett kontinuitetsskogsbruk, där skogen avverkas oftare och veduttaget är lägre vid varje avverkning, avgår ungefär samma totala mängd koldioxid varje år men från en större areal", skriver de i sitt inlägg på DN debatt.

Forskarna från SLU och Chalmers menar att ett skogsbruk som bedrivs utan kalhyggen, så kallat kontinuitetsskogsbruk, inte ger lika stora mängder biomassa.

"Klimataspekten är dock inget bra argument för en övergång till kontinuitetsskogsbruk, snarare tvärtom: de få studier som finns pekar på 10-20 procent lägre biomassaproduktion inom kontinuitetsskogsbruket. Utgående ifrån en svensk skogsproduktion på 100 miljoner kubikmeter per år motsvarar detta att den årliga inbindningen av koldioxid i skogen minskar med 12 – 25 miljoner ton, med motsvarande minskning av möjligheten att ersätta fossila bränslen"

menar Göran Berndes, Johan Bergh,  Pål Börjesson, Gustaf Egnell,  Leif Gustavsson, Peter Högberg, Tomas Kåberger, Tomas Lundmark, Annika Nordin, Mats Olsson, Hans Petersson Göran Ståhl och Göran Ågren.