Den billiga klimatåtgärden som samhället glömde

Bara tre procent av världens yta upptas av torvmarker. Men nu vill forskarna att de ska få en större plats i världens klimatstrategier.

Foto: Trevor Littlewood/ Geograph.org

Trots att bara tre procent av världens yta upptas av torvmarker lagrar de hela 20 procent av den markbundna kolen. Så länge de får vara intakta det vill säga. Så fort man börjar att dränera marken och/eller bryta torv går torvmarken från att vara en kolsänka till en kolkälla, det vill säga något som ökar mängden koldioxid i atmosfären.

Enligt en ny studie från SLU uppskattas utsläppen från dränerade torvmarker uppgå till två miljarder ton koldioxidekvivalenter per år. Trots sin betydelse för klimatet anser forskarna till studien att dessa torvmarker ofta glöms bort när man diskuterar eventuella klimatåtgärder. Speciellt i jämförelse med diskussionen om att öka kolinlagringen i jordbruksmark.
”Inlagringen av kol i jordbruksmark är viktig för att möta klimatförändringarna, men att bevara torvmarkerna får jämförelsevis lite uppmärksamhet, trots att potentialen är lika stor och att det skulle vara mer kostnadseffektivt. Därför tycker vi att det också borde vara en viktig del av de globala klimatstrategierna”, säger Lorenzo Menichetti på SLU, i ett pressmeddelande.

Enligt forskarna involverar bevarandet av torvmarker en mycket mindre del av jordens yta än en storskalig satsning på ökad inlagring av kol i jordbruksmark.
”Den enklaste åtgärden för klimatet som jag kan komma på är att skydda de torvmarker som fortfarande är intakta i dag. Det kol som redan finns lagrat i torvmarker bör stanna där”, säger Lorenzo Menichetti.