Forskare: Så kan konsumenter påverka utvecklingen

Att avstå från att flyga är en av flera typer av politisk konsumtion. Historiskt har politisk konsumtion bidragit till en hållbar utveckling inom vissa områden.

Foto: Tågbild av Magnus A/Wikimedia commons, cykelbild av Pixabay, apartheidbild av Djembayz/Wikimedia commons.

Magnus Boström, professor i sociologi vid Örebro universitet, har bland annat forskat om miljömärkning och är en av tre redaktörer bakom boken The Oxford Handbook of Political Consumerism, en vetenskaplig antologi som sammanställer forskningen om politisk konsumtion som kom ut tidigare i år. Begreppet politisk konsumtion myntades i början av 2000-talet av Michele Micheletti, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, också hon redaktör för boken. I boken beskrivs fyra olika sätt som konsumenter kan använda för att påverka samhällsutvecklingen:

1. Bojkott av produkter. Bidrog bland annat till att Apartheid-systemet föll i Sydafrika och Nelson Mandela blev landets första svarta president 1994.

2. Positiva produktval. Det här handlar om att välja produkter av politiska skäl och inte bara för att man vill ha själva produkten. Det kan till exempel vara en drivkraft för att välja miljömärkta eller rättvisemärkta produkter.

3. Kommunikation med syfte att påverka andra människors konsumtion.

4. Att förändra sin livsstil för att förändra sin konsumtion och därmed påverka samhället.

Det fjärde sättet är enligt Magnus Boström det mest genomgripande sättet, men också svårast att genomföra, då det kräver mycket av den enskilda individen.
– Det är svårt att minska sin konsumtion när vi lever i ett masskonsumtionssamhälle, säger Magnus Boström till Aktuell Hållbarhet.

Sociala normer och identitetsbyggande bygger enligt Magnus Boström till stor del på konsumtion, till exempel vilka kläder man har på jobbet, vilka resor man gör och hur en familj har roligt tillsammans.

Hur ska man göra för att bryta mönstret?
– Man måste bita i det sura äpplet och göra det. Först måste man fatta beslut om att man prövar, då gäller det att ha support från samhället, kommunen, infrastrukturen, släkten, familjen, relationen och barnen. När det gäller barn uppstår extra svårigheter, för de jämför sig med jämnåriga som kanske har en hög volym av konsumtion, säger Magnus Boström.

I dagens flygdebatt tar vissa personligt ansvar genom att avstå flygande. Medan andra säger att det är fel väg att gå, att det är politikerna som måste förändra hela systemet. Enligt Magnus Boström är det inte antingen eller.
– Det kommer inte komma en förändring uppifrån om det inte samtidigt finns ett tryck underifrån. Men det hjälper inte med ett tryck underifrån om det inte händer något däruppe. Det är ett växelspel och det krävs att ett stort antal människor är beredda att göra en livsstilsförändring, säger han.

Enligt Magnus Boström är skolan, utbildningen och folkbildningen genom till exempel studiecirklar central för att skapa den grundläggande förståelse som krävs.
– Jag tror att det viktigaste är att fler människor funderar på konsumtionskulturen: Hur kan jag frigöras från att ständigt konsumera mer? Vad behöver jag – egentligen? Att ifrågasätta mängden man konsumerar tror jag är det viktigaste i dag. Det kan vara mängden resor, storleken på boendet eller mängden prylar och kläder.