Forskare studerar hur samhället skulle se ut utan tillväxt

All samhällsplanering i västvärlden utgår från tillväxt. Samtidigt inser allt fler att vi inte kan fortsätta att producera och konsumera på det sätt vi gör idag. Men hur skulle ett samhälle utan tillväxt se ut? Sedan 2014 undersöker forskningsprojektet ”Bortom BNP-tillväxt” vad som händer med ett samhälle om tillväxten avstannar.

Foto: SuSanA Secretariat/Flickr

17 forskare från bland KTH, IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds Universitet deltar i det Formas-finansierade projektet som avslutas under hösten, efter att ha pågått i fyra år. En av forskarna är Mikael Malmaeus, nationalekonom och miljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Nästan alla miljöproblem förväntas bli värre i framtiden på grund av att vi tänker oss att vi ska öka konsumtionen och produktionen i Sverige och globalt. Trots det finns konceptet ekonomisk tillväxt som lägger ett lock på så många diskussioner om hur man kan lösa olika samhällsfrågor. Det antas alltid att det måste finnas tillväxt och det är aldrig någon som säger: tänk om vi inte har tillväxt, hur skulle alternativet bli? Det är det vi vill undersöka i det här projektet.

Forskarna har utgått från fyra hållbarhetsmål, en slags minimumnivå för levnadsstandard som har att göra med människors hälsa, välbefinnande och rätt till boende och utbildning. Sedan har man skapat fyra möjliga framtidsscenarion som inte bygger på tillväxt.
– Vi har ett scenario som vi kallar för ”lokal självförsörjning” där vi tänker oss ett ganska småskaligt, mindre globaliserat samhälle där mycket produceras lokalt. Sedan har vi ett motsatt scenario som vi kallar ”automatisering för livskvalitet” där tänker vi oss att trenden med digitalisering och automatisering fortsätter, men istället för att skapa tillväxt plockar vi ut vinsten som tekniken ger genom att arbeta mindre. Då följer en intressant diskussion om vad vi ska göra med vår tid, säger Mikael Malmeus som beskriver projektet som väldigt tvärvetenskapligt.
– Utöver de rent ekonomiska formlerna och produktionsmodellerna har vi också tittat på vardagspraktiker och människors tidsanvändning.

Vad skulle krävas för att ett samhälle skulle frångå tillväxtmålet?
–Det finns starka intressen i det här. Motståndet är stort och även vi som forskare möter mycket motstånd från människor som inte accepterar att vi tänker så här. Men när man pratar med vanligt folk så tycks de flesta inse att vi inte kan producera och konsumera mer och mer i all evighet. Dessutom leder det inte till att vi mår bättre. I Sverige har vi haft 100 procents tillväxt sedan 1985. Det innebär att vi idag är dubbelt så rika som för 30 år sedan men det har inte löst våra verkliga problem. Vi har varken bättre skola eller välfärd och arbetslösheten är inte lägre. Så sambandet mellan ekonomins tillväxt och samhällets välmående är egentligen väldigt svagt. Kunde man få människor att inse det och visa på alternativ så tror jag att folk skulle tänka till.