Förslag på supermiljöbilspremie sågas – igen

Transportstyrelsens förslag om hur en supermiljöbilspremie ska se ut får återigen rejält mothugg. Den här gången är det Energimyndigheten som ger förslaget tummen ned.

Transportstyrelsen uttryckte skepsis till sitt eget förslag om utformningen av en supermiljöbilspremie redan när den kom. Effekten väntades bli begränsad eftersom att regeringens budget gjorde att premien endast skulle kunna betalas ut till 5.000 stycken. Förslaget befinner sig nu på remiss och det har mötts av kritik mot bland annat just det faktum att premien på 40.000 kronor skulle gynna så få.

Nu har Energimyndigheten lämnat sitt remissvar kring Transportstyrelsens förslag. Och det blir ett tydligt ”underkänt”. Myndigheten vill bland annat att premien ska rikta sig enbart till elbilar och laddhybrider. Förslaget som det ser ut idag sätter en gräns på 50 gram koldixid per kilometer.

”Den föreslagna
gränsen på 50 gram koldioxid per kilometer mätt vid avgasröret är olämplig”, skriver Energimyndigheten i ett utlåtande.

Att bara mäta vid avgasröret är fel eftersom att gränsen ska ta hänsyn också till hur drivmedel produceras, menar Energimyndigheten. Särskilt viktigt är det i fråga om el och biodrivmedel eftersom att produktion och utvinningen av drivmedlen är avgörande i fråga om klimatpåverkan.

”För att få med samtliga koldioxidutsläpp måste drivmedlen betraktas från ett livscykelperspektiv”, skriver myndigheten vidare i utlåtandet.

Istället, menar Energimyndigheten, borde man utgå från energieffektivitet, kilowattimme per kilometer, som mått på hur mycket bränsle ett fordon använder.

Utöver kritiken mot Transportstyrelsens förslag ger Energimyndigheten en känga även till regeringen som begärt utredningen. Myndigheten skriver:

”Energimyndigheten anser att beskrivningen av syftet med supermiljöbilspremien i regeringens uppdragsformulering är otydlig. Om huvudsyftet är ett generellt stöd till fordon med låga utsläpp av koldioxid, och om ett mer kortsiktigt perspektiv anläggs, eller om man vill åstadkomma att ny fordonsteknik premieras, har stor
betydelse i val av utformning av styrmedel. Exempel på detta är att på kort sikt, är det troligen små, energieffektiva dieselbilar som ger den mest kostnadseffektiva minskningen av koldioxidutsläpp. På längre sikt och för att klara den nödvändiga omställningen till ett mer hållbart transportsystem behöver kommersialisering ske
av både nya tekniker för fordon och för förnybara drivmedel.”.

Förhoppningen är, menar Energimyndigheten, att nya tekniker på sikt ska visa sig kostnadseffektiva. Men, konstateras, ”det krävs avsevärda resurser för att nå dit och det finns även risker att nya tekniker inte har den potential för kostnadseffektiva lösningar som förväntas.”.

Läs hela yttrandet på Energimyndighetens webbplats.