Lågt förtroende för näringslivets hållbarhetsarbete

”Svenskar är i dag upplysta och ser igenom företag som sysslar med välgörenhet för att döva sitt eget dåliga samvete". Det säger Kinneviks vd Georgi Ganev i samband med en ny rapport som visar att svenskarna har lågt förtroende för företagens hållbarhetsarbete.

Giorgi Ganev, vd för Kinnevik, och Sofia Breitholtz, vd för Reach for Change. Foto: Jon Röhne

Det generella förtroendet för företags samhällsengagemang sjunker i ett globalt perspektiv. Också i Sverige är förtroendet lågt för att företag verkligen gör gott. Här litar mindre än varannan person på att företag bidrar till bättre och sociala och ekonomiska förhållanden i samhället.

Det visar en undersökning som organisationen Reach for Change låtit Ipsos göra.
– Det är intressant att svenskarna är mer skeptiska än andra globalt sett. Det vi ser är att millennium-, x- och y-generationerna nu är större än den så kallade babyboom-generationen. Med detta kommer andra värderingar och tuffare krav på företag och lösningar. Alla kan i dag göra en egen due dilligence på företags hållbarhetsarbete och gillar man inte det man ser är det lätt att välja någon annan, säger Sofia Breitholtz, vd på Reach for Change.

Sofia Breitholtz säger att även om det går bra för Sverige ekonomiskt finns det fortfarande många sociala utmaningar att lösa. Med stöd av den nya rapporten anser hon att ökade samarbeten mellan frivilligorganisationer och näringsliv ofta är effektiva. Hon menar också att dessa typer av samarbeten ökar allmänhetens förtroende för företagen.
– En annan viktig aspekt är att företagens engagemang måste vara äkta och kopplat till företagens verksamheter. Svenskar är i dag upplysta och ser igenom företag som sysslar med välgörenhet för att döva sitt eget dåliga samvete. Vi måste hitta samarbeten som engagerar anställda och kunder på ett naturligt sätt, säger Georgi Ganev, vd på Kinnevik KINV B +1% som är medgrundare till Reach for Change.

Ett exempel som Georgi Ganev nämner är de produkter som portföljbolaget Tele2 i samarbete med Reach for Change och Nokia har tagit fram för att förenkla kommunikationen för ensamkommande flyktingar.
– Vår kärna på Kinnevik är entreprenörer. För oss är det därför naturligt att bygga vårt samhällsengagemang kring sociala entreprenörer, precis som vi skulle hjälpa vilket annat bolag som helst på en startupscen. Här hoppas vi att vi kan få förtroende och att vi kan engagera medarbetare och kunder, säger han.

Allra mest trovärdigt är ett bolags samhällsengagemang enligt Georgi Ganev om det är kopplat till intäkter för bolaget.
– Hittar man en modell i ett socialt projekt som bygger på att det finns en intäktsström så är det desto bättre. Det betyder bara att det är en långsiktig lösning som någon är beredd att betala för. Det är definitivt inget tabu att tjäna pengar.

Samtidigt påpekar han att det inte går att se alla intäktsströmmar på samma sätt.
– Det finns en massa indirekta effekter som skapar värde. Som operatör vet vi till exempel att kundtappet, churnen, är den största faktorn för lönsamhet när marknaden inte växer särskilt mycket. Kan man skapa en långsiktig lojalitet hos kunderna så är det ett sätt att tjäna pengar. Här har hållbarhetsarbetet betydelse, därmed inte sagt att varje specifik hållbarhetsåtgärd omedelbart måste faktureras vidare till slutkunden.

I slutänden handlar det enligt Georgi Ganev om att bli ett relevant företag för kunderna.
– Om vi tar vårt ansvar så blir vi relevanta för våra kunder. Då gör vi bättre affärer. Det är den relevansen som alla företag slåss för i dag. I Sverige är kunderna så upplysta att de inte går på enkla reklamtricks. Därför krävs det verkliga åtgärder och åtaganden som har substans och relevans.

Läs ”Understanding social impact from three perspectives”