Fredagskommentaren: Ett steg framåt, ett steg bakåt

I veckan fattades två viktiga klimatbeslut i EU. Det ena kan ses som ett steg framåt i det europeiska klimatarbetet. Det andra beslutet kan tyvärr stjälpa alltihop.

På tisdagen klubbade EU-parlamentet igenom en ny lag som ska minska de utsläpp som ligger inom ramen för EU:s utsläppshandel – det så kallade ETS-systemet. Den nya lagen har redan tidigare godkänts i trialogen med kommissionen och ministerrådet och den innebär i praktiken att den årliga andelen utsläppsrätter som auktioneras ut ska minska med 2,2 procent varje år från och med 2021. Lagen innebär också att möjligheten att absorbera utsläppsrätter i den så kallade stabilitetsreserven fördubblas till 24 procent om året. I samband med den nya lagen inrättas dessutom två stora klimatfonder som ska främja övergången till ett koldioxidsnålt samhälle.  Jag är definitivt ingen expert på utsläppshandel, men flera experter menar att den nya vässade utsläppshandeln kan få en stor positiv effekt på EU:s samlade utsläpp.

Tyvärr meddelade EU-kommissionen, bara en dag efter parlamentets beslut på tisdagen, att den kommer att godkänna Polens så kallade kapacitetsmekanism som tillåter fortsatta statliga subventioner av landets kolkraft. EU-kommissionen har tidigare i förhandlingarna kring paketet för ren energi föreslagit att möjligheterna att använda sig av kapacitetsmekanismer ska begränsas. En begränsning som EU-kommissionen då ansåg nödvändig just för att länder som Polen använder mekanismerna för att behålla status quo i den nationella energimixen. En energimix som i Polen till mycket stor del fortfarande består av kolkraft.
Veckans beslut, att tillåta marknadsmekanismerna i Polen, Italien, Belgien, Tyskland, Frankrike och Grekland var alltså en kovändning utan dess like från EU-kommissionen. För Polens del betyder beslutet att landet obegränsat kan fortsätta att subventionera gammal kolkraft. Det blir också fritt fram för Polen att bygga nya kolkraftverk som kan komma att drivas i generationer framåt. Organisationen Climate Action Network beräknar att polackerna de kommande tio åren kommer att få betala över 6 miljarder euro för att finansiera ny kolkraft – en av de absolut mest klimatskadliga energiformerna som finns.

Enligt EU-kommissionen handlar det om fri konkurrens. Kommissionen skriver också att det nu är klarlagt att Polens kapacitetsmekanism inte strider mot EU:s regler för statsstöd.

EU-samarbetet är stort, byråkratiskt och ganska komplicerat. Veckans klimat- och energiturer i EU kan beskrivas som att den ena handen ger och den andra handen tar. Samtidigt som ett beslut på ena sidan av EU-apparaten tas för att minska klimatriskerna fattas samtidigt ett annat beslut som ökar riskerna. Det blir ett steg framåt och ett steg bakåt. Det klimatet behöver är en gemensam och taktfast vandring mot ett fossilfritt samhälle. Alla steg i andra riktningar kan bli mycket kostsamma.

Jon Röhne
redaktionschef, Aktuell Hållbarhet