Fredagskommentaren: Gröna obligationer skapar inte miljönytta

Gröna obligationer lyfts fram som hållbarhetsvärldens senaste framgångssaga – men den verkliga miljönyttan dröjer fortfarande.

Under en hållbarhetskonferens i höstas beskrev ett företag hur de gått till väga för att ge ut en hållbar obligation. Pengarna som lånades in via obligationen skulle leda till miljöcertifierade byggnader, energibesparingsåtgärder och satsningar på utemiljö. Dagen då obligationen gavs ut fulltecknades den på nolltid och långivarna pressade sina räntor för att få vara med på tåget – några nya miljöåtgärder ledde det däremot inte till. Byggnaderna och åtgärderna stod klara redan ett halvår tidigare och var något som företaget bestämt sig för att finansiera och genomföra, med eller utan en hållbar obligation.

Få innovationer inom hållbarhetsområdet har fått lika mycket uppmärksamhet som gröna- och hållbara obligationer de senaste åren. Marknaden beskrivs växa rekordsnabbt och förhoppningen är att obligationerna ska bidra till hållbarhetsarbete inom såväl näringslivet som offentlig sektor. Men än så länge dröjer den verkliga miljönyttan. Gröna obligationer tillför inte kapital som saknas för att genomföra hållbara åtgärder, de pengarna kan företag och kommuner ta in genom traditionella lån eller finansiera via andra kanaler. Dessutom finns en risk att organisationens övriga kapital används till åtgärder utan hållbarhetsprofil, och att den gröna obligationen används som alibi. Så precis som tiden före gröna obligationer är det företagens, kommunernas och landstingens egna ambitioner som avgör vilka satsningar vi får se.

Är det någonting de gröna obligationerna lett till så är det en känsla av framgång. Löpande rapporteras om nya miljardvallar som sprängs och under förra året uppges marknaden ha fördubblats. Det pratas samtidigt om att hela obligationsmarknaden borde utgöras av gröna obligationer.  Och kanske är det just det som krävs för att utlånat kapital ska driva hållbarhetsarbetet framåt, men dit är det långt. I dag utgör hållbara obligationer endast en bråkdel av den samlade obligationsmarknaden. Tillväxten inom området kan jämföras med utvecklingen av ekologiska produkter. Sedan många år tillbaka har ekoindustrin rapporterat om stora procentuella ökningar av ekologisk försäljning. Samtidigt utgjorde den ekologiska livsmedelsförsäljningen i Sverige förra året mindre än 9 procent av den samlade livsmedelsförsäljningen. En hög tillväxttakt tolkas lätt som en framgång, men om utvecklingen sker från låga nivåer är det ofta lång väg kvar till ett verkligt genomslag. Och gröna obligationer utgör nu uppskattningsvis 1 procent av den totala obligationsmarknaden.

Även om hållbara obligationer i dag per definition inte driver på hållbarhetsarbetet kan de bidra med sekundära effekter.  Till exempel kan en emission leda till långsiktiga relationer med investerare som är intresserade av hållbarhetsarbete, vilket kan leda till nya insikter.  Dessutom ökar det sannolikt uppmärksamheten kring projektet vilket kan fungera som inspiration för andra. Men vid sidan om de positiva sidoeffekterna finns diskussionen om otydliga definitioner och vad som egentligen kan finansieras under begreppet.

daniel-boman200x300Under året ska Mats Andersson, tidigare vd för Fjärde AP-fonden, på regeringens uppdrag utreda hur marknaden för gröna obligationer kan utvecklas. I väntan på att alla obligationer styr mot hållbara projekt krävs något nytt för att den tänkta miljönyttan ska uppstå. Vi får hoppas på innovativa förslag på kriterier och krav som får företag och offentlig sektor att tänka i nya banor när utredningen presenteras i december.

Daniel Boman
redaktör, Aktuell Hållbarhet