Fredagskommentaren: Ett framgångsrecept för katastrofala värderingar

Det ska vara lätt att göra rätt. Så heter det ofta i Miljösverige, men i praktiken vet vi alla att det i de allra flesta fall är precis tvärtom. Nu är det till exempel så billigt att flyga att till och med ungdomar som ännu inte fått sina första lönekuvert gärna arrangerar födelsedagsfester i form av weekendresor i grupp till andra storstäder.

Men det som nyligen fick mig att börja känna mig riktigt orolig var något som Sofia Lord, miljöstrateg på utbildningsförvaltningen i Gävle, sa på Aktuell Hållbarhets konferens Hållbar kommun i förra veckan. Hon refererade till forskning som kommit fram till att, tvärtom mot vad de flesta tror, så går det nästintill inte att påverka folks beteende genom att ändra deras värderingar.

Jag tänker att det kanske är därför informationskampanjer för att förändra attityder om till exempel klimatet oftast inte åstadkommer mycket mer än att utgiftsposten på klimatområdet höjs, till gagn för politiker som vill visa att de lagt pengar på just klimatet.

Enligt forskare såsom bland annat Paul Ekman och Amy Cuddy är det  inte våra värderingar som styr vårt beteende; tvärtom är det vårt beteende som styr våra värderingar. Enligt forskarna skaffar vi oss värderingar och får känslor utifrån vilka beteenden vi utför. När vi lärt in ett visst beteende så förklarar vi det med hjälp av värderingar.

Om jag har förstått saken rätt fungerar det så att om jag till exempel är van vid att cykla, eftersom det var det alternativet som erbjöds när jag skulle ta mig till skolan som barn, så kommer jag att främja politiker som gynnar cykling. Inte så konstigt egentligen.

Sofia Lord i Gävle tog upp den här forskningen för att belysa det som hon själv funnit i sitt arbete med att öka fokus på hållbarhet i skolans undervisning. En av de viktigaste slutsatserna hittills av det arbetet är att ungdomar inte köper miljöbudskapen i undervisningen om skolan samtidigt struntar i att källsortera, använder fossil el etc. Miljöbudskapet blir inte trovärdigt.

Men forskningen som hon refererar till visar att det handlar om ännu mer än trovärdighet.

Följdfrågan som jag ställer mig är: Vilken miljöpolitik kommer dessa ungdomar ­- om de på grund av det låga priset flyger lika lättvindigt som vi cyklade förr – att lägga sina röster på? Och hur kommer det att påverka deras framtida livsvillkor?

De här forskningsresultaten borde ge alla världens regeringar med några som helst miljö- och klimatambitioner att börja tillämpa en mer korrekt prissättning på bland annat transporter. Sluta snacka, börja nu med att avskaffa alla miljöskadliga subventioner!

Pernilla Strid
redaktör, AH Lag&Rätt