”Glöm inte bort bostäderna i klimatarbetet”

DEBATT Bostadssektorn kan bli avgörande för om vi i Sverige når noll i nettoutsläpp till år 2045, skriver Mats Björs, vd på Swedisol, och Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Nyligen lade Miljömålsberedningen fram förslag om att tidigarelägga det svenska klimatmålet till 2045. Tyvärr hamnar bostadssektorns möjligheter att bidra till målet i skymundan. Våra byggnader kan komma att spela en avgörande roll i arbetet mot noll nettoutsläpp, och vi hoppas att det avspeglas när beredningen i juni lämnar förslag om åtgärder för att nå målet.

I början av mars lämnade Miljömålsberedningen sitt första delbetänkande med förslag till ett klimatpolitiskt ramverk för att nå noll nettoutsläpp till 2045. Det är glädjande att se en bred politisk samling bakom en av vår tids viktigaste frågor. Men bostäderna får inte glömmas bort.

Miljömålsberedningen har rätt i att det finns stora klimatutmaningar inom jordbruket, transportsektorn och basindustrin. Inom bostadssektorn har vi redan kommit långt. Tack vare Sveriges väl utbyggda fjärrvärmesystem har koldioxidutsläppen minskat med 86 procent sedan 1990.

Men byggnader står fortfarande för 35–40 procent av vår energianvändning. Och vi står i dag inför ett historiskt stort behov av att samtidigt bygga nytt och genomföra omfattande renoveringar. De val vi gör kommer att påverka våra möjligheter att skapa ett förnybart och resurseffektivt energisystem och därigenom nå målet om ett koldioxidneutralt Sverige år 2045.

Under de kommande tio åren behöver vi enligt Boverket bygga 700 000 nya bostäder. Dessa måste både vara energieffektiva och minimera behovet av el för uppvärmning. I ett framtida förnybart energisystem blir en av de stora utmaningarna att klara effektbehovet för elenergi, och det kräver en helhetssyn på energisystemet och alla samhällssektorer.

Ett exempel på det motsatta är Boverkets förslag om så kallade nära noll-energihus där energikraven ställs på ”köpt energi”. Det gynnar elbaserade lösningar, som värmepumpar, på bekostnad av fjärrvärme, vilket ökar elanvändningen under kalla vinterdagar. Samtidigt minskar man möjligheterna att leverera el från anläggningar som producerar både fjärrvärme och förnybar el.

Det finns inget utrymme att bygga annat än så energieffektiva byggnader som möjligt. Det kommer att vara mycket svårt att få ekonomi i framtida energirenoveringar av de hus som byggs nu, därför måste vi redan nu bygga för noll nettoutsläpp år 2045.

Att det är svårt att få lönsamhet i energieffektiv renovering märks inte minst i miljonprogrammen. Trots att energianvändningen där kan vara dubbelt så hög som i moderna hus och behovet av renovering är skriande, går arbetet långsamt. Energimyndigheten och Boverket hade under 2015 i uppdrag att föreslå styrmedel för att öka renoveringstakten och energieffektiviseringen av det svenska bostadsbeståndet. I den rapport som myndigheterna lämnade till regeringen i december tvingades man dock konstatera att de förslag som tagits fram endast marginellt kan bidra till att öka renoveringstakten och därmed energieffektiviseringen.

För att få fart på renovering och energieffektivisering krävs ett långsiktigt och samlat grepp som ser till hela samhällsnyttan av en upprustning av slitna bostadsområden. Vi hoppas att Miljömålsberedningen kan bidra till att anlägga ett sådant perspektiv.

Hur vi bygger våra nya bostäder och renoverar våra befintliga, kommer att ha en direkt inverkan på våra möjligheter att nå klimatmålet. Och ett samspel mellan samhällssektorerna är avgörande. Genom energieffektiva byggnader kan både el och biobränslen komma till bättre nytta i andra sektorer och bidra till att möta klimatutmaningarna där.

I juni ska Miljömålsberedningens lämna sitt betänkande gällande styrmedel och åtgärder för att nå klimatmålet. Vi hoppas att bostadssektorn då får det utrymme den förtjänar. Beroende på vilka vägval vi gör kan bostadssektorn bli avgörande för om vi når noll nettoutsläpp i Sverige till år 2045.

Mats Björs, vd Swedisol
Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen