Gör som Frankrike – så kan vi rädda biodrivmedlen

DEBATT. EU:s hårdnackade motstånd mot biodrivmedel från grödor hotar klimatomställningen av fordonsflottan i Sverige. Men Jakob Lagercrantz från 2030-sekretariatet ser en lösning. Genom att tillämpa det franska sättet att tolka EU:s snåriga skatteregler kan Sverige slippa stora skattehöjningar vid biodrivmedelspumpen.

Foto: Pax Engström

Samlade experter från hela världen träffades i Bryssel nyligen för att diskutera hur vi kan snabba på utvecklingen av biodrivmedel. Stämningen i rummet är uppgiven. Producenter, användare och experter förklarar upprepade gånger att vi är långt från att nå de globala klimatmålen. Sanningar kommer upp på bordet:

– Investeringar i biodrivmedel föll efter finanskrisen 2008, och ligger fortfarande på en låg nivå.
– Transporterna ökar, utsläppen hålls i bästa fall på plats genom biodrivmedel.
– Det saknas förtroende för vilka policies som skall gälla.

Representanterna från EU-kommissionen lyssnar, men gömmer sig bakom redan beslutade direktiv och hävdar att deras händer är låsta. Det ser mörkt ut. Den svenska utvecklingen sticker ut som en av de internationella föredömena.

Nu måste nationella regeringar kraftsamla mot vaga och otillräckliga beslut på EU nivå. Vi har en möjlighet med en ny kommission och ett huvudsakligen nytt parlament, men det brådskar.

År 2014 infördes statsstödsreglerna. Viktiga regler för hur regeringar får, och inte får, stötta nationell industri. Men reglerna formades av samhällsdebatten vid den tidpunkten. Den gjorde att riktlinjer mot biodrivmedel från grödor skrevs in och gäller från 1 januari 2021. Då försvinner det viktiga svenska skatteundantaget för rena biodrivmedel.

Rena biodrivmedel från grödor kommer alltså att få ett skattetillägg som ökar kundpriset med 4-6 kronor. En prisökning med 35 procent. Det är inte många av de bussföretag och åkerier som idag kör på biodrivmedel som har råd med detta.

Det finns en väg fram. Franska regeringens jurister har funnit ett sätt att ha en lägre skatt på rena biodrivmedel utan att det kallas statsstöd. De grundar sitt ställningstagande på ett annat direktiv, Energiskattedirektivet, som uttryckligen tillåter länder att sätta egna skatter på olika produkter. Fint, säger Frankrike, vi sätter egna skatter på rena biodrivmedel. Ingen nedsättning av fossila drivmedelsskatter, utan egna skatter. Det är ju en annan produkt.

Svenska regeringen har haft en strategi med årliga skatteundantag de senaste åren. Kommissionen har blivit allt mer otålig över de svenska argumenten, och att förklara varför den strategin inte fungerar. Nu är signalen att det inte längre går. Men varför inte ta rygg på Frankrike, ett av de mäktigaste medlemsländerna, och tillsammans med dem föra dialogen med EU. Det ger oss tid att i dialog förbättra villkoren för alla typer av hållbara biodrivmedel när allt från statsstödsreglerna till Energiskattedirektivet skall revideras under de kommande åren.

Vi behöver tid, och om priset är en taktisk reträtt där vi underordnar oss franska lösningar, så är det ett lågt pris för att säkra den svenska klimatomställningen inom transportnäringen.

Jakob Lagercrantz 
2030-sekretariatet