Göteborgare får bottenbetyg i sopsortering

Bara en tredjedel av göteborgarnas soppåsar består av sådant som ska vara där – avfall som ska till förbränning. Det framgår efter att förvaltningen Kretslopp och vatten i Göteborgs Stad öppnat soppåsar från 10 000 hushåll för att analysera innehållet.

Foto: Pxhere

Kretslopp och vatten gör vartannat år en så kallad plockanalys av göteborgarnas sopor. Man öppnar helt enkelt ett antal soppåsar för att se vad de innehåller. Soporna delas upp i åtta olika huvudfunktioner och tjugo underkategorier: från matavfall och förpackningar, till onödigt matsvinn och plastpåsar.

I Sverige är det lag på att vi ska sortera ut förpackningar och tidningar för materialåtervinning. Ändå består göteborgarnas soppåsar till 37 procent av just förpackningar och tidningar. Resten är matavfall, 26 procent, trädgårdsavfall, 3 procent och lite elektronik och farligt avfall, 0,45 procent, som inte heller hör hemma i restavfallet.
“När det gäller avfall är det alltid bäst att minska det, men det som ändå uppstår ska sorteras. Plast-, papper, metall- och glasförpackningar ska återvinnas och bli nytt material för att spara råvara och energi. Vi svenskar ligger i topp när det gäller sortering, men ändå är det mycket som slängs fel”, säger Mia Carlevi, processledare på Kretslopp och vatten, i en kommentar.

Hon fortsätter:
“Det som är glädjande är att göteborgarnas matsvinn minskat med sju procentenheter sedan 2016-års plockanalys. Vi vill ha in matavfall för att göra biogas och biogödsel, men miljömässigt det är tio gånger bättre att äta upp maten. Därför vill vi bara ha skal, rens, kaffesump och dylikt i matavfallspåsarna.