Gräv djupare – staden är mycket mer än det vi ser i vår vardag

DEBATT. För att skapa en mer inkluderande och socialt hållbar utveckling bör kommuner planera för stadens förtätning med den befintliga stadsmiljöns kvaliteter som utgångspunkt. En bra början är att kartlägga befintliga kvaliteter och se bortom de fastighetsekonomiska värdena. Det skriver Karl Landin och Victoria Percovich Gutierrez, på White arkitekter.

Karl Landin och Victoria Percovich Gutierrez, White arkitekter

När staden utvecklas ska nya värden skapas för dess invånare. Vem kommer dessa till del och hur hanterar vi stadens befintliga värden i processen? För att skapa en mer inkluderande och socialt hållbar utveckling bör kommuner planera för stadens förtätning med den befintliga stadsmiljöns kvaliteter som utgångspunkt. En bra början är att kartlägga befintliga kvaliteter och se bortom de fastighetsekonomiska värdena.

Innerstaden expanderar och städer förtätas i allt högre utsträckning. Detta medför ofta att tidigare verksamhetsområden ersätts med ”blandstad” som framförallt består av bostäder. I förtätningsprocessen ställs alltså de befintliga verksamheternas existens mot behovet av nya bostäder och ofta blir det den stadsnära produktionen och de sociala och kulturella verksamheterna som får flytta på sig. Utan rätt förkunskap är det många gånger först när de redan är borta som vi blir uppmärksamma på det stora sociala och samhällsekonomiska värde verksamheterna haft.

Stadsutveckling har en stark koppling till det ekonomiska värdet på mark och att öka markens värde, och därmed intäktsmöjligheterna, är ofta ett av målen med utvecklingen. Resultatet av dessa processer blir att funktioner, byggnader och platser som inte anses önskvärda enligt rådande norm får flytta på sig till förmån för sådant som skapar mer fastighetsekonomiskt värde.

Vi menar att helt andra värden bör vara i fokus för utvecklingsprocesserna. Sociala, ekologiska och samhällsekonomiska värden bör tillskrivas en större betydelse. Istället för att utgå ifrån ett fastighetsekonomiskt perspektiv bör utvecklingen utgå ifrån allt det som redan finns i staden, alltifrån från sociala nätverk till byggnader och stadsrum.

Att stadsplaneringen utgår ifrån de platsspecifika värden som redan finns i staden är centralt för att de som verkar och bor på en plats ska kunna fortsätta göra det även i framtiden. För att lyckas med detta behövs bredare och djupare kunskap om det befintliga stadslivet. Ett sätt att nå sådan kunskap är att göra en fördjupad kartläggning av en plats urbana och sociala förutsättningar. Genom datainhämtning, intervjuer eller annat fältarbete kan teman som till exempel lokalt näringsliv, sociala nätverk och fysisk struktur studeras. När dessa lager av kunskap överlagras och analyseras kan strategiska prioriteringar och insatser göras som utgår från verkliga behov och de som befolkar platsen idag.

På uppdrag av Malmö stad gjorde vi en kartläggning av stadsdelen Sofielund. I den konstateras bland annat att den blandade stadsmiljön och alla de verksamheter som finns på platsen är en stor tillgång för staden. Verksamheterna ger arbete till boende i närområdet, möjliggör stadsnära produktion och förser hela Malmö med service och kultur. Samtidigt är den mediala bilden av området ofta präglad av ensidigt negativa berättelser om kriminalitet och otrygghet. Kartläggningen visar på vikten av att inkludera fler perspektiv inom planering och stadsutveckling än vad som sker inom traditionell stadsplanering idag. När Sofielund utvecklas bör det ske med utgångspunkt i denna vetskap.

Ett första steg var att låta fler berättelser ingå i den historia som sätter utvecklingsagendan för området. Genom att ge mer plats åt de människor och verksamheter som verkar i området fick vi en djupare förståelse för områdets och invånarnas verkliga förutsättningar – vilket är just vad hållbar och långsiktig stadsutveckling handlar om. En stadsutveckling utan denna förståelse riskerar att förstöra välfungerande nätverk och system som redan finns.

Staden är, och kommer alltid vara, i ständig rörelse. När vi utvecklar existerande platser måste vi därför göra planer som utgår från det som finns där idag och vara flexibla och öppna. Det är svårare på kort sikt och kräver flera parters engagemang och öppenhet, men är samhällsekonomiskt både nöd­vändigt och lönsamt för alla. Om fler värden och perspektiv kan synliggöras i planeringsprocessen får vi ett klokare underlag till de beslut som fattas – oavsett om det är att bevara eller riva. För att skapa en mer inkluderande och socialt hållbar stadsutveckling måste vi därför lyfta blicken, se oss omkring och ta utgångspunkt i det som redan finns i staden.

Karl Landin,
arkitekt och stadsplanerare, White arkitekter
Victoria Percovich Gutierrez,
processledare stadsutveckling, White arkitekter