Gröna fonden redo för pengar

Regeringen gav tidigare ett löfte om att bidra med 300 miljoner kronor till FN:s gröna klimatfond under 2014, förutsatt att den blir "operationell". Nu är tiden inne enligt Jan Cedergren som är styrelseledamot i fonden.

Regeringen gav tidigare ett löfte om att bidra med 300 miljoner kronor till FN:s gröna klimatfond under 2014, förutsatt att den blir ”operationell”. Fonden ska kanalisera en stor del av de 100 miljarder dollar årligen som de utvecklade länderna enats om ska nå utvecklingsländer från år 2020. Nu är fonden operationell, enligt Jan Cedergren, styrelseledamot i fonden.
– Ja, i den meningen som det var sagt. Det var åtta beslut som skulle tas för att kunna ta emot och dela ut pengar och de fattades på fondens senaste möte i Korea nu i maj, säger han till Miljöaktuellt.

I april rapporterade Sveriges Radio om hur regeringen hade svikit sitt mångmiljonlöfte. Anledningen var att de 300 miljonerna var en av de poster som försvann när biståndsbudgeten skars ned med en miljard kronor i årets vårbudget. I en debattartikel i SvD i maj replikerade miljöminister Lena Ek (C) och biståndsminister Hillevi Engström (M) att ”om fonden blir verksam i höst betalas halva summan in före årsskiftet, och den andra halvan efter årsskiftet”. Essensen var att regeringen visst höll fast vid sitt löfte.
– Det var urusel kommunikation från regeringens sida och det är de pinsamt medvetna om, säger Jan Cedergren.

Enligt honom är det ändå inte praktiskt möjligt att betala in pengar till fonden före årsskiftet. Nu inleds nämligen ett arbete för att mobilisera pengar och att förbereda hur bidragen ska tas emot och hanteras.
– Världsbanken ska förvalta pengarna och de måste bestämma hur det ska gå till. Det tar också tid att värdera de olika projekten.

Cedergren säger att han räknar med att det blir en givarkonferens i höst där länderna kan få mer information.
Globalt har flera stora länder redan lovat pengar, däribland Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Men också den privata sektorn har en central roll.
– Det finns många projekt som minskar utsläppen, som energieffektivisering i kolkraftverk, som är lönsamma, bra investeringar. Det svåra är anpassningsprojekt i u-länder, där väntas offentligt kapital bli viktigast.