”EU:s Agenda 2030-strategi vag och blodfattig”

DEBATT. EU-kommissionen har äntligen presenterat tre scenarier för hur EU och medlemsländerna kan uppnå FN-målen för hållbar utveckling - Agenda 2030. Tyvärr är kommissionens ledarskap blodfattigt, och texten är vag med hur vi ska gå vidare, skriver EU-parlamentarikern Linnéa Engström (MP).

Foto: Miljöpartiet

Många av oss som driver hållbarhetsfrågorna i EU-parlamentet har väntat länge på att kommissionen ska ta initiativet. Ur ett globalt perspektiv är EU-länderna på topp i indexet för hållbar utveckling när det gäller till exempel mål 3 – hälsa och välbefinnande. Vi ligger dock illa till när det gäller ansvarsfull konsumtion och produktion (mål 12). EU-kommissionen poängterar att flera utmaningar har blivit akuta – och nya utmaningar har tillkommit. Klimatförändringarna och dess socioekonomiska konsekvenser förblir en konstant utmaning.

I scenario 1 föreslår kommissionen en övergripande EU-strategi som vägleder EU:s och medlemsländernas insatser. Samtliga aktörer, från EU-institutioner till kommuner, ska samarbeta och samordna sina åtgärder. Scenariot fastställer mål för 2030, och rutiner för uppföljning, vilket har efterfrågats länge och är väldigt välkommet.

Scenario 2 är tvetydigt och oinspirerande. Där föreslås fortsatt integrering av hållbar utveckling i all EU-politik, dock utan något krav att nå målen.

Scenario 3 fokuserar särskilt på EU:s roll på den globala arenan. Det ska satsas mer på internationella åtgärder via exempelvis handelsavtal.

Underlaget identifierar bland annat cirkulär ekonomi som ett viktigt verktyg för att stärka arbetet med Agenda 2030. Däremot saknas vinkeln om hur medlemsländerna ska reducera sin negativa inverkan i tredje land, särskilt i de länder som massproducerar produkter för EU-marknaden.

Här är tre områden som behöver uppmärksammas särskilt.

Medlemsländernas ansvar – hållbar utveckling måste ständigt genomsyra alla politikområden. Lagstiftningen kring hållbart fiske i och utanför EU:s hav – som jag har jobbat hårt med under mandatperioden – är ett exempel på behovet av att lyfta blicken och se flera saker samtidigt. Fiske handlar om mat på bordet för miljontals människor. Men det är också avgörande för klimat, ekonomi, jämställdhet, global migration etc. I EU-parlamentet borde alla ledamöter driva ”sina” frågor med hållbarhetsmålen i åtanke. Det är av särskild relevans under arbetet med EU:s nya strategiska agenda för 2019 – 2024 som det kommer att fattas beslut om redan i juni i år.

Städernas ansvar – ett avgörande hållbarhetsarbete görs på lokal nivå. Alla kommuner bör vara drivande i utvecklingen och förverkligandet av målen. Sveriges Kommuner och Landsting stödjer det arbetet och samlar goda exempel på partnerskap och initiativ i och mellan kommuner och regioner, inom och utanför Sverige.

Medborgerligt ansvar – söndagen den 26 maj är det val till EU-parlamentet. Risken är stor att fler högerextrema, populistiska och isolationistiska partier gör sitt intåg. Partier som utmanar sammanhållningen och hållbarheten genom att fokusera på låtsashot och rädsla. Som använder billiga slagord och stjäl uppmärksamhet i stället för att lyssna på varningssignaler från alla klimatrapporter. Varningar som unga kräver att vi ska prioritera nu.
Din röst behövs! Vilka som sitter i våra gemensamma beslutsfattande organ påverkar direkt hur vi hanterar de gemensamma och akuta samhällsutmaningarna.

Vi befinner oss i ett överhettat och brandfarligt hus idag, men det finns mycket som vi göra för att trygga generation-Gretas framtid på planeten.

Linnéa Engström (MP), 
EU-parlamentariker