Här är ljuspunkterna i artförlusternas mörker

Det pågår ett massutdöende av sällan skådat slag, men det finns åtminstone några ljuspunkter där arter verkar ha återhämtat sig.

Foto: Gregory "Slobirdr" Smith/ Flickr

Befolkningsökning, resursutnyttjande och klimatförändringen – det är faktorer som har gjort livet svårt för de flesta av jordens arter de senaste århundradena. Trots att det är lätt att förlora hoppet för jordens framtid menar forskare vid SLU att det finns hopp. I en analys på SLU:s hemsida konstaterar några av universitetets forskare att den naturvetenskapliga forskningen har gjort att vi nu har en god förståelse för biologiska processer, vilket är en förutsättning för att kunna vidta rätt åtgärder. De nämner lagstiftning som skyddar mot exploatering av känsliga miljöer och ökad medvetenhet hos allmänhet, politiker och näringsidkare som exempel.

I analysen nämns också exempel på negativa trender som på grund av just åtgärder har bytt riktning. Ett sådant exempel är ökningen av jordens valbestånd och den kraftiga uppgången i Sveriges populationer av stora våtmarksfåglar. Det går även bättre för däggdjuren och groddjuren.

Forskarna ger även en positiv bild vad gäller att återskapa förlorade miljöer. Det gäller främst naturtyper i tidiga successionsstadier som sandmiljöer, små våtmarker och rikkärr. Däremot är det betydligt svårare att återskapa miljöer som naturskogar, artrika gräsmarker, högmossar och marina miljöer. Förslaget är därför att försöka bevara dessa miljöer eftersom det är mer kostnadseffektivt än att återskapa dem. SLU föreslår därför olika prioriteringar mellan restaurering, skötsel, hållbart nyttjande och skydd.